Länge sedan nu..

HEJ kära vänner!
Nu var det alldeles för länge sedan jag bloggade.
Vad beror det på då? Händer det inget i odlingarna?
Jo, det händer massor, det var den klassiska senvinter-depressionen som slog till med full kraft. Tänk att man är så känslig för det här.. Och vad mörkret och kylan tär på en.
I synnerhet denna vinter tycker jag, den har varit alldeles för lång och våren alldeles för kall!

Jag har inte riktigt hunnit med känner jag. Kylan hängde i länge och det tog tid innan jag kunde flytta ut allt i tunnelväxthuset. Och VIPS så blev det juni och sommaren är här!
Jag som inte ens sått bönorna än! Men det är lugnt, jag hinner det med. Nu har vi drygt tre månader av sol och värme innan det börjar bli dags att tänka på hösten. Ingen stress, kom ihåg det.

Säsongen började med att min tunnel blåste sönder.
Den är begagnad och jag visste att jag skulle få köpa ny plast till den förr eller senare. Dock trodde jag väl att det skulle kunna ske lite mer kontrollerat än vad det gjorde nu. En enda stark vind och hela plasten låg smetad vid marken.
Det fick bli lite provisorisk lagning tills att den nya plasten kom hem…

Min sambo, räddaren i nöden!
Vi kom överens om att trägavlar skulle kunna vara något.
Dels för utseendet, men också för funktionen att stabilisera upp hela stommen.
Det blev bättre än vad jag väntade mig. Det här bygget rör INTE på sig och borde klara både höststormar och vintern som en dans. En sak till, på den bortre gaveln ligger solen på flest timmar per dag och med trägavlar skuggas en del av växthuset. Värmen blir inte fullt lika tryckande och hittills verkar växterna bara uppskatta det. Jag återkommer med en utvärdering när sommaren är över.

Annars då, vad har hänt?
Jo jag har fått flisade gångar i hela köksträdgården. Eller fått och fått, jag har slitit som ett djur med skyffel och kratta. Men fy bybblan va bra det blev! Sååå himla nöjd!
Även en ny odlingsyta har anlagts. 42 meter av nya bäddar. Grundade med gammal ensilage och toppade med anläggningsjord. Vi får se vad jag fyller dessa med under sommaren, jag har inte riktigt bestämt mig än.

Det som står på tur nu är att flytta ut alla försådda sommarblommor och perenner till blomsterplocket, tomaterna ska få sin plats i tunnelväxthuset, rotsellerin måste snarast ut på friland och massor av andra grönsaker ska både sås och planteras ut.
Ni har väl inte missat min odlingskalender som finns sparad i höjdpunkter på min instagram?

Nu hoppas jag att skrivkrampen har lossnat och att vi hörs snart igen.
Ha en riktigt fin sommardag!

// Joanna

Gurka

Nu äntligen kommer inlägget om gurkor som så många har frågat efter!
Jag insåg att jag inte har så mycket bilder från förra årets gurkodling så det blir mer text och en kompletterande bild som jag själv tecknat i hopp att göra det här med han- och honblommor lite mer tydligt.

Egenodlad gurka är väl en av de där grönsakerna som vi i allmänhet längtar efter mest.
Den köpta gurkan är, i synnerhet under vintern, inte särskilt mycket att hänga i granen. Varken smakmässigt eller konsistensmässigt och hållbarheten brukar vara usel!
De har ofta en ton av jordkällare och en lätt bitterhet som kommer smygande lagom till att man tuggat ur den träiga gurkbiten och äter man inte upp hela gurkan på en gång förvandlas den snabbt till en slemmig typ som ingen vill ta i, ens med tång.
Det blir betydligt bättre när vi kommer in i april och den svenskodlade gurkan börjar säljas i affärerna, men det känns fortfarande som att det är något som saknas plantorna. Oftast är det naturliga ljuset och värmen som sätter den lilla guldkanten på frukterna, och lugn, snart är vi där!

Jag är en sån där torrboll som inte odlar fönstergurka under sena vintern och tidiga våren utan håller mig tills det är dags att så för sommarens plantor. Anledningen till det är att de tar så förbenat stor plats inne, att jag har två små illbattingar som inte skulle göra annat än att hänga i gurkplantorna och att de jag trots allt har provat med tidigare bara drabbats av ohyra.

När sår jag gurka då?
Jo jag sår dem först i mitten på maj.
Gurka växer otroligt fort och tar lätt över hela bebiskammaren på ett par veckor. Det finns det inte plats för och i kombination med att de lätt drabbas av trips inomhus är valet för mig enkelt att vänta med sådden.

Sådd:
Som jag skrev ovan så sår jag gurka i mitten på maj. Det gäller för övrigt alla gurkväxter jag tänkt odla.
Jag sår dem i planteringsjord, en och en i krukor som är 7×7 cm för att slippa skola om dem så många gånger. Helst planterar jag inte om dem alls utan hoppas på att kunna sätta ut plantorna direkt på växtplatsen, men det beror lite på hur vädret blir i juni.
Det man kan tänka på vid sådd av gurkväxter är att man ställer fröna på kant och inte lägger dem platt då de lätt ruttnar innan de ens har börjat gro om det samlas vatten på ovansidan av fröet.
Gurkor gillar värme! De gror som bäst vid 25-30 grader så ställ gärna sådden på en värmematta eller på en annan varm plats, håll jorden fuktig.
Flytta sådden till ett svalare men ljust ställe när du ser att de tittar upp ur jorden så de inte ränner iväg så mycket på längden.
Sådjupet är helt beroende på vad det är för sort du ska så, lättast är att titta på baksidan av fröpåsen för att hitta hur mycket jord de ska täckas med.

Utplantering:
Utplanteringen räknar jag med att jag kan göra någon gång i mitten på juni. Efter sista frosten. Gurkor tål inte frost och mår inte alls bra av låga temperaturer.
Hitta gärna ett varmt och skyddat läge i trädgården att sätta dem på om du inte odlar dem i växthus.
Jag kommer endast ha gurkor på friland i år. Det blir nytt, jag har alltid haft en del, om inte allt, i växthus. Men i år får de inte plats där inne så jag kommer att sätta dem i ett bra läge där det är både skyddat, varmt och inte torkar ut allt för fort.

Just vid utplanteringen är det två, okej tre, grejer som är viktiga.
1. Välj en dag då det är bra väder och att det enligt väderrapporten ska vara det ett par dagar för att ge plantorna en så bra start som möjligt. Det ska gärna inte blåsa storm och isvindar när de sätts ut på friland. Ska ni ha dem i växthus är det ju självklart inte lika viktigt med vädret, men tänk på att avhärda plantorna ordentligt så de inte får brännskador av solen.
2. Se till att ha gödslat upp och vattnat igenom bädden ordentligt innan utplanteringen.
Gurka vill ha mycket värme, mycket vatten och mycket näring. Fortsätt att gödsla regelbundet under hela säsongen.
3. Plantera inte ner stjälken även om det är lite långt mellan krukan och första bladparet.
Gurkorna är känsliga och drabbas lätt av rothalsröta. Sätt ner plantan i jorden så den nya jorden är i nivå med den gamla, eller något längre ner, så att gurkan står på en liten kulle.
Ni har säkert hört att folk har lyckats med gurkor trots att de planterat ner dem, kanske ni själva redan gjort det till och med. Jag har också fått fina plantor trots att de hamnat lite djupt, men övervägande antal av dessa där jag slarvat med planteringen har faktiskt dött. Så jag tycker det är bättre att ta det säkra före det osäkra.

Gurkor är slingrande växter som kan få otroligt långa rankor. Om man vill kan man stötta upp gurkorna på en stör eller ett snöre. De behöver visserligen inget stöd för att leverera fina gurkor, men det är mycket lättare att se det som är redo att skördas om de har något att klättra på.
Drar de iväg och blir hiskeligt långa kan man toppa plantorna och man kan även beskära rankorna om man vill.
Jag brukar beskära gurkorna när jag har dem i växthus för att få lite styrsel på grejerna. De tar med lätthet över hela bygget om de tillåts. I detta fall klipper jag bort alla sidoskott förutom två. De som växer på friland beskär jag inte utan låter dem härja fritt.
Kom ihåg, ju större plantan är, ju mer vatten och näring vill den ha för att orka sätta frukt!

Fruktsättning:
Det är alltid en glädjande känsla att se när gurkorna börjar blomma. Då vet man att den där frukostmackan med ost och egenodlad gurka lurar runt hörnet! Och därför är det lätt att känna bedrövelse när de börjar tappa blommorna eller de små gurkämnena gulnar och trillar av. Vad har gått fel, vad har jag missat? Ingenting. Det är mer regel än undantag att plantorna kastar de första blommorna, oavsett om de är pollinerade eller ej, plantan är helt enkelt inte redo att bära frukt än. Fortsätt som innan med skötseln bara, gurkorna kommer.

Honblomma och hanblomma.

Här kan ni se skillnaden på hon- och hanblomma.
Den översta är en honblomma, det känner man igen eftersom blomman har en liten ”bulle” på stjälken strax innan själva blomman. Det är den ”bullen” som sedan blir en gurka när blomman har pollinerats.

Den undre är en hanblomma. Den saknar ”bulle” och levererar inte annat än pollen. Sen vissnar den och trillar av.

När plantorna sedan börjar leverera frukt är det bara att skörda. Skörda mycket! Spar inte på gurkorna för att ”de kanske blir större” eller ”vi spar den till ett finare tillfälle”.
Ju mer du skördar ju mer kommer plantan vilja producera nya gurkor.
Kolla hur stora frukter sorten förväntas få och skörda när de börjar närma sig rätt storlek.
Låter man gurkorna sitta kvar för länge går gurkan i frö och kan bli bitter i smaken.
Om plantan börjat sätta frö i sina frukter slutar den också producera nya blommor och känner sig nöjd för säsongen.

Hoppas ni haft en riktigt fin helg! Och gilla gärna inlägget så jag vet om ni tyckte om det, eller kommentera går också bra!
// Joanna

När kan man sätta ut plantorna?

I förra veckans frågelåda på instagram vad det flera som undrade när man kan börja sätta ut olika plantor.
För de allra flesta, liksom för mig, börjar det bli trångt bland försådderna inomhus nu och visst skulle det vara bra härligt att kunna kasta ut merparten i växthuset, eller ännu hellre ut i bäddarna.

Jag har först och främst försökt lägga om min strategi för förodlingen.
Jag sår allt som kan vintersås ute. I och med det spar jag massor av plats inne och plantorna blir riktigt härdiga och fina.
Det som gror ute under vårvintern klarar generellt vilka väderomslag som helst, men jag har en fiberduk som ligger över dem för säkerhets skull. Det är även för att förhindra lite avdunstning från brättena och trågen jag sått i.

Annars då, hur ska man tänka när man börjar flytta ut plantor?
Ja, enklast är att läsa på fröpåsen. Står det att plantorna inte tål frost så är de garanterat såna där känsliga rackare. Står det däremot ”Planteras ut när frostrisken är över” behöver det inte betyda att de inte tål en köldknäpp.
Vad man behöver göra är först och främst att vänja plantorna med utevistelse.
Ska man göra enligt skolboken så avhärdar man dem genom att bära ut plantorna så de får stå ute ett par timmar varje dag, placera dem då på ett halvskuggigt läge där det inte blåser för mycket, och bär sedan in dem för natten igen. Det här bör man göra i ca tio dagar innan man planterar ut dem.
Men jag är ju en sån där bekväm rackare som sår lite mer än vad jag behöver för att jag ska kunna tappa ett gäng plantor utan att det gör något.
Jag kollar väderappen och letar efter att det ska vara plussgrader dygnet runt i helst sju dagar, fem är okej, men självklar är det bättre ju flera dagar det är. Då passar jag på att lyfta ut plantor till antingen tunnelväxthuset eller planterar ner dem i bäddarna på friland, kålsorter och bondbönor brukar vara det som kommer ut på friland först.
Jag täcker alltid plantorna med fiberduk eller bubbelplast första veckan, dels för den bryska omställningen i temperatur, men också för att vänja dem med solen så de inte får brännskador. Efter det kan jag ta av täcket och låta dem stå som de är men håller koll på om det ska bli kallt om nätterna, då är det bra att täcka med fiberduk.

Här kommer några exempel på grönsaker jag förodlat inomhus och vågar ta ut innan sista nattfrosten är beräknad.
Med detta menar jag att jag vågar sätta ut dem tidigt och de tål en del kyla. MEN täck dem ordentligt och blir det kallare än -3 nattetid får man helt enkelt plocka in plantorna inomhus eller hålla ett eventuellt växthus frostfritt.

  • Kål, kålen sätter jag ut några stycken i mars för tidig skörd i tunnelväxthuset.
  • Sallat, klarar mer än vad man tror och växer fint i svalare väder. JAg sätter ut några försådda plantor i slutet på mars-början på april.
  • Ärtor, pluggplantor av sockerärtor trivs bra i växthuset tidigt på säsongen. De gror även väldigt bra i svalare väder så de går utmärkt att direktså redan i mars.
  • Bondbönor, jag sätter ut småplantor av bonbönor i april för att få en något tidigare skörd i juli innan de direktsådda bönorna kommit igång ordentligt.
  • Tomater, kan även vintersås i växthus. Täck ordentligt om det blir kallt men tomaten är tuffare än vad man kan tro. Jag ställer ut mina plantor i slutet av april i tunnelväxthuset och planterar ner frilandstomaterna ute i bäddarna i mitten på maj.
  • Salladslök, kan krulla sig i toppen om de får sig en köldknäpp men levererar oftast fina lökar under maj om man sätter ut dem i april.
  • Rödbetor, lite OBS på rödbetan. Blir det en period med kallare väder och många minusgrader ökar risken för att rödbetan stockbildar och går i blom utan att utveckla någon knöl. Därför vintersår jag inte rödbeta utan sätter ut pluggplantor eller direktsår dem i slutet av april.
  • Rotselleri, det är första året jag odlar rotselleri men har förstått att de är en rätt tuff växt när de väl fått lite storlek. Därför kommer jag ställa ut dem i tunnelväxthuset ett par veckor innan jag planterar ut dem i landet. Satsar på att få ut dem i tunneln i slutet av april.
  • Salvia och persilja, salvia och persilja ställer jag i tunneln nu i mitten av april under ett lager fiberduk. De brukar bli buskiga och fina. Persilja vintersår jag också stora mängder av.

När det kommer till blommor är jag lite för oerfaren i odlandet.
Jag har vintersått en hel del och det har fungerat jättebra, så när på rosenskäran som förmodligen fick det för blött om fötterna och har grott dåligt.
Så jag uttalar mig inte så mycket om blommorna i år och återkommer om det till nästa år när jag har testat lite.
Vill ni ha svar precis nu i denna stund så rekommenderar jag att ni tittar in hos Hanna Wendelbo. Hon är en rackare på blommor och delar generöst med sig av tips och trix.
Ni hittar henne bland annat på instagram som @hannawendelbo

För att ta reda på när sista nattfrosten kan tänkas vara beräknade hos er, googla på ”Sista nattfrost” så kommer det fram flera sidor som levererar den informationen.
Här i Tierp brukar den oftast vara beräknad kring 10 juni. Det är först efter det som jag sätter ut känsliga plantor så som grukväxter, bönor, majs, aubergine och sötfänkål.
Paprika, chili och kronärtskocka vågar jag oftast ta ut i slutat av maj-början på juni, men det beror helt på hur 10-dygns prognosen ser ut.
Sen finns det såklart massor av fler sorter som får komma ut lite när det passar, men här har ni i alla fall några av mina riktlinjer.

Några andra saker att komma ihåg:

  • Våga testa! Ställ ut några av era plantor ni känner att ni kan avvara om ni är osäkra på hur ni ska göra. Skaffa er erfarenheter till kommande år.
  • Var inte rädda att misslyckas! Tänk ”Happy accident”.
  • Fiberduk är en odlares bästa vän!

Hoppas ni har en riktigt fin helg!
// Joanna

Dags att väcka dahliorna!

Äntligen är det april och det är dags för mig att väcka dahliaknölarna för säsongen!
Vissa har redan börjat med väckningen och andra väntar med att sätta sina knölar till försommaren, då sätts de direkt på odlingsplatsen utan att fördrivas.
Det är helt enkelt en smaksak när man väljer att dra igång knölarna. Förra året startade jag dem i början på mars och de tog sån himla plats överallt när de växte på sig så jag valde att vänta till april i år.

I det här inlägget tänkte jag visa hur jag gör, steg för steg, när jag fördriver dahliaknölar.
Vi börjar med att prata om själva knölen. Den kan ju se himla tråkig ut, spretig torr och/eller skrumpen. Vissa knölar kan till och med kännas lite svampiga. Det är oftast inga problem utan det rättar till sig när knölen kommer i jorden.
Knölarna ska däremot inte kännas mosiga eller ihåliga, då är risken stor att de antingen ruttnat eller torkat ut helt under vinterförvaringen.
Något som ofta nämns är att man ska titta efter ”ögon” på dahliaknölen. Det är som små vårtor där de nya stjälkarna bildas. Det här anser jag är mer viktigt när man ska dela sina knölar eftersom varje knöl behöver ha minst ett öga för att utvecklas till en ny planta.
Däremot är det inte säkert att det har bildats några ”ögon” vid den här tiden så det kan vara lite lurigt att se. En van dahliaodlare kan nästan förutspå var det kommer dyka upp ett öga även om inget syns än. Det kan inte jag säga att jag ser, men ska man inte dela knölen spelar det inte någon roll, sätt ner den som den är bara.

1.

Jag använder mig av plastpåsar att driva dahlian i innan jag sätter ut dem på växtplatsen.
I det här fallet en 3-liters fryspåse, till mindre knölar har jag tagit 1-literspåsar.
Jag tycker det är smidigast med plastpåsar eftersom de inte tar lika mycket plats på fönsterbrädan där jag ska förvara dem som en stor kruka gör.

2.

Lägg i några nävar fuktig planteringsjord i botten av påsen..

3.

Sätt ner knölen med den tidigare stjälken uppåt och fördela ut knölarna någorlunda jämt över jorden om det behövs.
Den här dahlian hade inte så långa knölar så det var inte nödvändigt men vissa sorter kan vara riktigt spretiga.

4.

Fyll på med planteringsjord och ruska lite försiktigt på knölen så jorden sätter sig en aning runt plantan..

5.

Sätt ner en liten skylt med sortnamn, färg och förväntad höjd (och ev. datum du satt knölen), det underlättar när du sedan ska plantera ut dahliorna.
Dra upp påsen så det bildar ett litet drivhus.
Vattna INTE, fukten i jorden räcker tills att gröna skott tittat upp, då kan du börja vattna lite försiktigt.

6.

Ställ påsarna på ett ljust och svalt läge.
Undvik söder- och västerfönster där solen ligger på.
Jag ställde mina i österfönster i snickeriet där det inte finns några element under fönsterbrädan.

Nu är det bara att vänta tills att frostrisken är över och vi kan plantera ut dessa raringar i trädgården, eller i krukor utomhus.
I vårat avlånga land är det lite olika vad som sägs vara en brytpunkt. Här i nordöstra uppland, zon 4, sägs det vara den 10 juni. Dahlior tål inte minusgrader så planterar ni ut dem tidigare får ni vara beredda att täcka dem om det skulle bli kallt.

Och så en sak till.
Ni som odlat dahlia förut är nog vana med att det gått av både en och annan rotbit från knölarna och vet att det inte är någon fara för plantan. Men som ny odlare kan man bli lätt förskräckt när man beställt hem nya dahlior och halva knölen faller sönder i småbitar.

Som sagt det är ingen fara för plantan. Se det istället som en liten bonus! Det finns nämligen chans till att dessa också blir nya plantor. Sätt dem i jord precis som ovan och se vad som händer!

Som den här till exempel.
Ser ni det som är lite knottrigt längst ut till höger?
Det är inte alls omöjligt att detta är ”ögon”, vilket betyder att den här lilla rackaren kan bli en stor fin dahlia i sommar.

//Joanna

Fuktiga bäddar, såhär kan du vattna smart

Jag ställde frågan till alla följare på instagram om det var något speciellt de ville att jag skrev om nu när min fantasi börjar tryta samt att jag vill skriva om saker som ni tycker är viktiga och relevanta. Så många fina ämnen jag fick serverade på silverfat! Tack snälla!
Ett av ämnena var bevattningslösning. Kan man få till en bevattning som gör det möjligt att åka iväg en vecka under sommaren? Självklart kan man det! För den lilla till relativt stora trädgården som min egen går det att ordna utan att behöva köpa massor av dyr utrustning, det krävs bara lite framförhållning och planering.

Idag blir ett bonusinlägg, det är ju ändå långledigt och om ni liksom jag har fått snö igen under natten kan vi vända på denna känsla av hopplöshet som infann sig. Det ska ju vara vår nu!
Men snön är bra, tro mig.

Det finns massor av lösningar när det kommer till bevattning. Solcellsdrivet, automatiskt, spridare, droppslang och fuktslang för att nämna några.
I det här inlägget berättar jag hur jag har löst det, för jag vågar inte uttala mig om alla andra metoder som finns som jag inte har provat.

Hur vi än vrider och vänder på det så kommer våra växter behöva vatten, det är ofrånkomligt, men genom att ta vara på vårens generositet av vatten slipper vi ha panik när bevattningsförbudet sätter in under sommaren och hur vi ska lösa det om vi skulle vilja ta semester från trädgården en vecka när det är stekande varmt ute.
Redan nu under våren börjar jag förbereda mina bäddar och pallkragar för sommarens varma dagar. Jag fyller på med material som bygger en strukturerad jord (helst redan under föregående höst) och täcker med ett tjockt lager av täckmaterial. Sedan vattnar jag, massor! Mättar bäddarna med vatten under perioden som låter oss använda vatten relativt frikostigt. Vi får även hjälp av regn, och som idag snö. Snön är bättre än regnet, snö smälter långsamt och fuktar jorden flera timmar längre än vad ett störtregn gör. En fuktig jord har mycket lättare att tillgodogöra sig vatten än vad en snustorr jord med hård skorpa har, där rinner bara vattnet av. Och här spelar täckodlingen en stor roll. I och med det tjock lager täcke, 15-20 cm (det sjunker ihop en aning efter ett tag och då är det dags att fylla på), hålls jorden sval och avdunstningen från jordytan förhindras, det blir aldrig den där hårda skorpan som är så hopplös att vattna.

Jag har valt att lägga fuktslang i fem av mina största bäddar. Det är för att spara tid. Då kan jag koppla på slangen på slingan som ligger i bäddarna och låta det stå på under en tid innan jag byter och kopplar på nästa. Då slipper jag ta av min egen tid till vattningen och passar då på att göra andra saker. Fuktslangen ligger på jordytan under täckmaterialet och jag tar inte in den under vintern. De mindre bäddarna vattnar jag än så länge med vanligt slangmunstycke eller med kanna.
Ta gärna vara på regnvatten, jag har en IBC-tank som står i ett ”vattentorn” så jag kan sätta på vattnet och det rinner ut med självtryck. Har man inte den möjligheten, för helt ärligt är det ju inte den snyggaste att ha i trädgården, kanske man kan göra något liknande med en regntunna om man inte vill springa med kanna.

Dessa bäddar vattnade jag en handfull gånger under perioden juni till september.
Självklart behöver det vattnas om man sår nytt eller planterar ner nya växter men det är en väldigt liten mängd vatten i det stora hela.
Skippa att så eller plantera nytt en vecka innan ni ska åka bort och ta det när ni kommer hem istället.

Vad det gäller odlingslådor, pallkragar och urnor är det lite med kinkigt. Det är en mindre mängd jord och de torkar ut mycket lättare.
Min metod för odlingslådor och pallkragar är egentligen densamma som bäddar på friland, men jag försöker tänka på vad det är för växter som tål lite mer torka än andra.
Vad det gäller urnor och hinkar är det ännu svårare att hålla fukten kvar. Jag täckodlar i dem också men har faktiskt köpt U-jord som är en mer fuktighetshållande jord än till exempel planteringsjord. Ska man åka bort ett par dagar och man inte har möjlighet att få hjälp att vattna urnor och hinkar kan det vara en bra idé att flytta dem till en lite mer skuggig plats där uttorkningen inte är lika påtaglig.

Hoppas ni haft en riktigt fin påskhelg!
//Joanna

Årets första vårdag!

+15 grader i luften, i skuggan på vårat köksfönster som vetter mot norr.
Jag har legat på rygg i barnens stora nestgunga med en unge på vardera arm och gungat sakta medan vi tittat på molnen. Jag ångrar inte en sekund mitt val att gå ner i tid medans barnen är små, tänk att få göra det här en helt vanlig tisdag. Så otroligt tacksam att jag har den möjligheten!

Självklart har vi ju också varit en lång stund ute i odlingarna. Nu när det är lite varmare ute torkar det lätt upp i tunnelväxthuset, i synnerhet en dag som idag när det var +30 grader där inne, det gäller att ha lite koll så inte sådderna torkar ut.

Det ser fint ut, under april kommer det bara braka till så är det dags att plantera om, plantera ut och vi kommer kunna skörda härliga bladgrönsaker.

Ute på friland börjar det skifta färg också. Från hundra nyanser av brunt till spirande grönt. Och det är faktiskt inte bara ogräset som tittar upp. Det är även övervintrade morötter, palsternacka och purjolök som har tagit ett omtag och sätter igång på nytt.

Vintermorötterna, som jag inte minns namnet på, såddes i början på augusti förra året.
Nu har de stått kvar ute i bädden under hela vintern, fastfrusna och dana, i väntan på våren och vår saknad av egna grönsaker. Så fiffigt att övervintra en del av skörden så man kan börja året med att äta nyskördade grönsaker från egen trädgård.
Att ha dem kvar i landet innebär självklart en risk. Om det tinar och fryser om vart annat ruttnar de lätt om man inte har täckt dem ordentligt. Möss, sork, rådjur och harar utgör så klart ett hot också. Men hade jag tagit upp de späda morötterna i höstas och försökt förvara dem i matkällaren hade jag riskerat att de ruttnade där också. Så man får välja en metod bara och köra på det. I år funkade det fint. Tackar för det!

Bredvid morötterna står en rad med palsternacka. De är inte ens i närheten av att vara skördeklara. Men jag håller ett öga på dem under de kommande två månaderna så jag hinner ta dem innan de går i blom.

Förra årets purjolök blev ett riktigt fjasko.
Det började himla bra, sedan tog jag ut den och ställde den på en skuggig plats i köksträdgården i väntan på att bli lite knubbig och go’ innan jag satte den i sin rätta bädd.
Men rätt vad det var så hade pumporna växt över kanten på sin bädd och skymde lådan, och jag glömde totalt bort den.
Hur som så fick den komma ner i landet där någon gång i juli. Nååågot sent om den ska hinna utvecklas till något annat än tandpetare och i år kommer den att blomma. Så min plan är att flytta dessa till perennrabatten där det ändå inte kommer att blomma så mycket i år så får den förgylla tillvaron där istället.
Den här sorten som skiftar i lila (hur snygg är den inte?!) heter ‘Northern Lights’ och är en köldtålig sort som passar i nordiskt klimat.

Något jag också glatt mig åt idag när jag petat omkring i odlingarna är all mask som finns i bäddarna. Det här är ju faktiskt bara andra året i den här trädgården. Innan dess var här ingenting annat än nässlor, kvickrot och gammalt järnskrot. Ett jäkla jobb var det att få till allt på en gång. Men nu såhär i efterhand var det värt varenda omtag med grepen. Och mitt recept på att bygga jord funkar! Är man osäker på om man gör rätt, kolla om maskarna trivs.

Ser ni dem? hihi

Vi passade på att ta upp jordärtskockorna också. De ska få en ny växtplats i år, i en upphöjd bädd mot den soliga ladugårdsväggen.
Jag sorterar ut de största, mest runda och släta knölarna till nytt utsäde och resten äter vi upp.

Anledningen till att ta de finaste knölarna till utsäde är för att det är det arvet man vill föra vidare. Efter ett antal års odling på samma ”gener” så blir skörden både större och finare.
Det kan ju kännas lite trist att behöva stå där och använda de fulaste till middag, men man får trösta sig med att det blir bättre med åren!

Här är ett så klockrent exempel på varför jag vill ha en trädgård som levererar mat i stort sett året runt.
Det är 30 mars och vi kan äta egenodlade rotfrukter i ugn med viltfärsbiffar till middag.
Det enda jag har köpt är lite Creme Fraishe till en sås och en palsternacka för 15kr, resten fanns redan hemma, antingen i frysen eller i trädgårdslandet.

Men jag ska också berätta för er att det idag serverades stekt korv och snabbmakaroner till middag, och ketchup som fick symbolisera kvällens grönsaker. Så tro inte att jag är något annat än en vanlig trött svensonmorsa, haha.

Hoppas ni också har haft en fantastisk dag!
//Joanna

Att sätta ut plantor tidigt i tunnelväxthuset

Idag tänkte jag skriva lite om vad som är bra att tänka på om man vill plantera ut plantor tidigt på säsongen i sitt tunnelväxthus eller växthus.

Redan i slutet på februari började jag förbereda för utplanteringen den 21 mars.
Egentligen hade jag velat göra det redan i höstas, men orken fanns inte så det knuffades på framtiden, och det är helt okej. Man hinner inte allt hela tiden.
Det jag gjorde i slutet av februari var att tillföra en hel del nytt material och gödsel till bäddarna. Det var de gamla plantorna från förra året som återanvändes och hamnade under ett tjockt lager av hästgödsel blandat med spån. Uppepå det hela har jag lagt ett lager jord för att det ska vara lättare att direktså i bäddarna och sedan ett lager av gammal ensilage, som knuffas åt sidan när små frön ska sås i jorden.
Det som är viktigt när man tillför material till sina bäddar, oavsett om det är på friland eller i växthus, är att tillföra fukt. Glöm inte att vattna!
I en torr bädd händer det ingenting, men i en fuktig bädd börjar mikroorganismerna jobba på en gång och det tar inte många veckor innan materialet är så gott som borta. Eller borta och borta, det har blivit ny prima jord!

Nu när det var dags att sätta ut mina tidiga kålplantor i tunneln fanns det vissa saker jag såg till att göra.
1. Kolla vädret.
I år har vi haft en lång kall period och våren kändes långt borta under en lång tid. Avundsjukan på odlarna i söder har nog aldrig varit större. Men jag hade planerat att plantera ut mina plantor i mitten-slutet av mars och började höka över väderappen redan i början på mars. Till slut lättade temperaturerna! Ett par minusgrader på natten är inget problem, det går att bädda in plantorna med fiberduk och bubbelplast, men jag vill gärna att det är milt på dagarna under en 10-dagarsprognos innan jag kastar ut mina små gröna älsklingar.
2. Vattna bäddarna och ta fram fiberdukar eller annat att täcka plantorna med.
Vattna gärna igenom bäddarna ordentligt någon dag innan utplanteringen så jorden hinner dra åt sig den fukt den behöver.

Det jag verkligen vill påminna om här är att vi bor i ett avlångt land. Stressa inte när ni ser att andra börjar sätta ut sina plantor utan kolla hur det ser ut där du bor.

Ni som följer mig på instagram har säkert redan hört och sett att jag ondgjort mig över dessa rackarns bladlöss som invaderat min kål senaste veckorna. Därför bestämde jag för att sätta ut plantorna i söndags. Storleksmässigt hade jag helst väntat någon vecka, men nu var det bra väder och det klaffade med den övriga familjeplaneringen.

När man planterat ut plantorna är det inte alls ovanligt att de säckar ihop lite. De kan faktiskt se riktigt eländiga ut och man kan nästan börja tro att man tagit livet av dem. Det är ingen fara, vattna efter planteringen och täck med fiberduk så repar de sig på något dynt eller två.
Fiberduken låter jag ligga på i en till två veckor. Det är inte bara för att plantorna ska vänja sig med utetemperaturen utan även som ett skydd mot solen. Solen är stark nu och bränner lätt plantorna som tidigare stått inne under enbart växtbelysning. Efter det lägger jag bara på duk om det blir kallt på natten. Håll lite koll på väderleken, det kan fortfarande bli riktigt kallt om nätterna.

Som här tillexempel, de här stackars Pak Choierna ser inte mycket ut för världen i söndags när jag hade planterat ut dem och vattnat.

Men titta här nedan, de här korten tog jag idag. Tre dagar efter utplantering. Visst finns det hopp om liv! Och inte en enda bladlus såg jag till heller! YES!

Har ni satt ut några plantor än?

//Joanna

Bladlöss och sorgmygg i odlingen

Det är mitten på mars och det växer och frodas fint i det lilla odlingsrummet.
Än så länge finns det hos mig ett gäng kålplantor och massor av Pak Choi som ska sättas ut i tunnelväxthuset för tidig skörd. Chili, låga tomatsorter, aubergin, sparris, kryddor, flera sorter av perenna blommor och så klart kronärtskocka.
Men så har jag också fått besök i odlingen. De är små, ettriga och betalar inte hyra.
Och nej, jag menar inte barnen.
Det är både bladlöss och sorgmygg som tar sig frihet att mumsa på mina plantor.

Det här är två sorters skadedjur som hör till när man odlar. Man kan klara sig länge utan att råka ut för dem, men så plötsligt som en blixt från klarblå himmel ser man dem.
Först ut är sorgmyggorna!

Sorgmygg
Ett djävulens påfund som dyker upp ganska direkt efter att man sått första fröet.
Man brukar upptäcka dem när man tittar till sina plantor och det flyger runt små små flugor bland krukorna. Det gäller att inte andas in allt för häftigt, då far de in i näsan på en (eller är det jag som tittar FÖR nära?).
Hur som helst, sorgmyggor är små svarta, tvåvingade myggor som är ca. 2,5 mm långa. De kallas ibland för blomflugor, men det är helt fel. Blomflugan är större och lever ofta ute i naturen.
Sorgmyggan i sig gör ingen skada mer än att de är irriterande när de blir många av dem. Det är deras larver som ställer till det.
Sorgmyggan lägger sina ägg på jordytan i krukorna. När äggen sedan kläcks lever larverna rövare i den fuktiga jorden och kan, om det vill sig illa göra en ganska stor skada på växternas rötter, i synnerhet när plantan är ung och har ett litet och skört rotsystem.
Larverna är ca 5-6 mm långa. De är genomskinliga till vitaktiga i färgen och har ett litet svart huvud.
Sorgmyggan föredrar att lägga sina ägg på fuktig jord, därför är det bra att täcka såytan med lite perlit eller vermiculit som gör att jorden inte är lika lättillgänglig. Vattna gärna underifrån, på tråg eller bricka för att hålla jordytan torr när fröna har grott.

Det finn såklart flera olika sätt att bli av med eller åtminstone begränsa sorgmyggans framfart.
Sterilisera jorden är ett sätt som blivit populärt senaste åren.
Man häller kokande vatten i en hink med jord alternativt brer ut ett lager fuktig jord på en plåt och ställer in den i ugnen på 130 grader i 45-60 minuter.
Jag gör inte detta, mest av den anledningen att jag inte skulle få göra annat än att sterilisera jord med tanke på mängden jag använder.
Det jag gör för att bli av med detta otyg är:
1. Tar fram dammsugaren och suger upp alla myggor jag kan se.
2. Sätter ner klisterlappar eller klisterremsor i krukorna för att fånga de myggor jag har missat med dammsugaren alternativt de som kläckts precis efter min jakt.
3. Köper hem biologisk bekämpning som angriper larverna i jorden.

Förra året vattnade jag med nematoder. Det var mest en slabbig historia och jag tyckte inte att det gjorde särskilt stor skillnad på angreppet. Det kan även bero på att beståndet sorgmyggor var för stort innan jag började. Jag har hört att andra fått bra resultat av detta, så prova vetja!
I år klickade jag hem Hypoaspis rovkvalster direkt när jag såg att det började flyga bland sådderna. Detta kom i en liten burk med granulat. Innehållet strödde jag ut, ca en halv tesked i varje såkruka och fuktade med vatten ur en sprayflaska.
Peppar peppar, ingen total invasion av sorgmyggor än, så jag tror faktiskt att detta funkar.

Hur ser man på växterna att de tagit stryk av sorgmyggelarver då?

Här ser ni hur en kronärtskocka kan se ut när sorgmyggorna har kalasat på deras rötter.
Kronärtskockan har ett väldigt känsligt rotsystem och kan protestera efter en simpel omplantering, så om de dessutom gått en rond med sorgmyggelarver kan de se lite hängiga ut och de växer otroligt långsamt.
Men jag tar det lugnt. Rovkvalstren är insatta och det är bara att vänta på att plantan repar sig.


Dessa kronärtskockor, som blivit lite tilltufsade av sorgmyckelarver, är dessutom de jag misstänker är roten till mitt bekymmer med bladlöss i år.
En försvagad planta är ofta målet för bladlössen. De börjar där innan de även sprider sig till friska fina plantor.

Bladlöss
Som sagt, bladlödlössen kom tidigt i år, och det började med all säkerhet på de försvagade kronärtskockorna.

Bladlusen är tyvärr helt naturligt förekommande inom all odling och angriper ofta försvagade plantor innan de går över på friska växter. Där suger de gärna i sig saften från de späda unga växtdelarna.

Det finns ungefär 500 olika arter av bladlusen här i Sverige.
En av de vanligaste arterna som brukar angripa plantorna i våra odllings-bebiskammare och den som jag har råkat ut för är Persikbladlusen. De är 2-3 mm stora som fullvuxna och är rosa eller gul-gröna i färgen. Honorna föder levande ungar och är på så sätt liiiite lättare att bekämpa eftersom man inte behöver leta efter äggsamlingar.

Usch! Det nästan kryper i mig bara av att titta på bilderna och skriva om dessa, haha.

Hur för vi oss av med dessa då?
I år köpte jag hem biologisk bekämpning så fort jag såg dem. Nyttodjur som är naturliga fiender till bladlusen. Det var en blandning av gallmygga och parasitstekel som patrullerar på plantorna och hjälper mig att hålla ordning på lössen.
Tyvärr kan jag inte säga så mycket om det har hjälpt då jag faktiskt inte tror att de överlevde transporten hem till mig (det är lite för många lik i den lilla asken de kom i).
Några har jag sett, och de gör sitt jobb, men jag måste nog köpa en laddning till för att kunna utvärdera bättre.
Utöver detta ser jag över plantorna en till två gånger varje dag och klämmer alla löss jag kan se. Det kan kännas lite äckligt till en början, men man vänjer sig.
Och så har vi den klassiska såplösningen man kan spraya på plantorna som inte är att underskatta.
Såplösning mot ohyra – Blanda 1 liter vatten, 1 dl grönsåpa och 1 msk t-sprit.
Spraya plantorna en gång i veckan, upprepa så länge det behövs.

Här kommer en lista på åtgärder man kan vidta vid angrepp av bladlöss:
1. Skaka försiktigt plantan i en plastpåse så lössen trillar av, kasta påsen i brännbart.
2. Skölj plantan under rinnande vatten och spola bort bladlössen.
3. Kläm alla löss du kan se med fingrarna.
4. Spraya plantorna med såplösning.
5. Köp hem nyttodjur som hjälper dig med angreppet.

Titta en extra gång så inte någon lus trillat ner på jordytan i krukan, då har du snart problem igen.

Att komma ihåg när det gäller nyttodjuren. De är flygande små insekter som kan tas för att vara sorgmyggor om man inte har ett skarpt öga. Det kan vara bra att ta bort klisterremsorna ur krukorna om man sätter in nyttodjur, de fattar nämligen inte att de inte ska flyga och sätta sig i klistret.

I helgen åker mina kålplantor och Pak Choi ut i tunnelväxthuset, vare sig det är väder för det eller inte. Det är dessutom dags att så resten av tomaterna och jag behöver platsen inne.
Innan jag sår mer kommer jag att göra ett krafttag mot bladlössen och så hoppas vi på att de håller sig borta. Önska kan man i alla fall göra!

//Joanna

Luktärter

Min dotter Sigrid, 2 år gammal på bilden, är lika förtjust i luktärterna som sin mor, och många med oss.

Luktärter, det som har kommit att bli ett måste i min trädgård.
Efter flera år av misslyckade sådder kan jag nu sticka ut hakan och säga att jag åtminstone har en aning om hur man odlar dem för att få fin blomning.

Till en början sådde jag dem en och en i små krukor med såjord.
Hade jag tur tittade det upp en ranglig liten krake i krukan som jag varsamt pratade med på fönsterbrädan, vattnade och väntade på att dem skulle tjocka på sig och bli sådär stadig och fin som jag sett hos andra. Trots mitt fjäskande förtvinade dem en och en och det blev inga luktärter det året heller.

Det var inte förrän jag snubblade över ett avsnitt av Odla med P1 och hörde att Maj-Lis Pettersson hade gjort en testodling av luktärter hemma hos sig där hon gödslat med outspätt kiss och plantorna hade blivit helt makalöst fina som polletten ramlade ner hos mig.
Jag hade ju läst att de gillade näring, men jag hade inte kommit så långt i plantans utveckling för att börja ge den näring innan de dog, ansåg jag. Men nu fattade jag. De gillar NÄRING! Från början!
Nästkommande säsong när det var dags för luktärtsådd bredsådde jag dem i godislådor som jag borrat hål i. Jag använde vanlig planteringsjord den här gången och VIPS så tittade det upp massor av fina små plantor. Redan när det första karaktärsbladsparet utvecklades började jag vattna med en svag näringslösning som efter hand trappades upp.

Det är få fröer som uppskattar att sås en och en i en kruka. Det blir helt enkelt för tungt för det lilla fröet att ta sig upp på egen hand genom den blöta tunga jorden.
I pluggbrätte är det en annan femma, då är det så pass lite jord det handlar om, men till och med våra små såkrukor kan många gånger vara för stora för ett enda frö.
Det gäller även här. Luktärterna gror bäst i sällskap av varandra.

I år sår jag mina luktärter redan nu då jag dels behöver ha lite bilder till det här inlägget, men jag hoppas även på en något tidigare blomning till självplocket här i sommar.
Ett bra riktmärke är annars att så luktärter någon gång mellan vecka 12 och vecka 14.

Jag börjar med att borra hål i botten och i locket på godislådorna jag tänkte använda till sådden. Hålen i botten gör jag för att överflödigt vatten ska kunna rinna undan och hålen i locket gör jag för ventilationens skull.

Jag fyller lådan med ungefär 10 cm planteringsjord och trycker till jorden väl.
Vattnar igenom jorden ordentligt och trycker till den en gång till. Ett knep är att använda botten på en annan låda för att få ett jämt tryck över hela såytan.
Efter det strör jag ut fröerna i ett någorlunda jämt lager, de kan ligga ganska tätt, täcker med 2-3 cm jord, trycker till med handen och vattnar försiktigt så att fröerna inte flyttar på sig.
Nu är sådden färdig.
Jag sätter på locket med lufthål i och ställer hela lådan i en annan godislåda som jag inte har borrat hål i, sedan ställer jag det i fönstret och väntar på att de ska titta upp.
De gror vanligen mellan 1-3 veckor beroende på temperatur.

Som jag nämnde tidigare tycker luktärterna om näring.
Sådden gör i grundgödslad jord och när karaktärsbladen utvecklats börjar jag vattna med en svag näringslösning. Jag spär med ca 2 ml/1 lit vatten till en början och ökar med tiden plantorna växer.
När plantorna blivit 10-12 cm höga skolar jag om dem till egna krukor. Eller egna och egna, jag sätter två plantor i varje kruka. Krukorna jag använder till omskolningen är 7 cm i diameter men i det här läget fungerar det med 9 centimeters-krukor också.
Vid omskolningen passar jag på att toppa plantorna. Det gör jag för att de ska förgrena sig och få ett buskigare växtsätt. Jag klipper helt enkelt av toppen på plantan efter det femte bladparet med en vass sax. Använd gärna ett vasst verktyg för att inte skada plantan så det hämmar kommande blomning.
Värt att nämna är att jag inte drar upp dessa under extrabelysning. De tar bara upp värdefull plats i odlingshyllan när de ändå ska ut ur huset inom en snar framtid.
I samband med omskolning och toppning av plantorna ställer jag ut dem i tunnelväxthuset. Har man inget växthus fungerar det med drivbänk eller skyddat läge utomhus.
Luktärterna tål kyla bra. Ner till -8 grader är inget problem. Blir det kallare än så kan man antingen ta in dem över natten eller lägga en skyddande lager över plantorna där de står.
Det man kan vara lite försiktig med är solen. Tänk på att inte ställa dem i direkt sol ute på en gång så plantorna bränns. Ett lager fiberduk är också ett bra skydd för solen första veckorna.

Anledningen till att jag ställer ut plantorna så pass tidigt är att de blir så otroligt fina när de härdas av lite kyla. Stora och stadiga plantor ger riklig blomning i kombination med bra jord med struktur och extra tillskott av hönsgödsel eller guldvatten och gärna täckodling.

När de sedan planteras ut på sin slutliga växtplats, någon gång i från mitten av maj till början av juni vill de stå på en solig plats och ge dem då något stöd att klättra på.
Det finns olika typer av luktärter, vissa har längre stjälkar än andra. Det kan vara bra att kolla om man vill ha blommor till buketter så man inte blir besviken när de börjar blomma och de blir för korta för att sätta i vas.

Rensa och plocka luktärterna varje dag under tiden de blommar, då blommar de ännu mer. Låter man dem så i frö slutar plantan producera nya blommor så det finns ingen anledning att snåla på de väldoftande buketterna!

Luktärter går även att så direkt ute på växtplatsen när jorden går att reda i och de fungerar utmärkt att kallså.
Förra året kallsådde jag mina i pluggbrätte ute i tunneln. I varje cell stoppade jag ner 2-3 frön och jag fick riktigt fina plantor som jag planterade ut på friland i mitten av juni. Första blommorna kunde jag då plocka i slutet av juli.

Tips! För er som verkligen vill FROSSA i luktärter rekommenderar jag att ni besöker vår allas luktärtsdrottning Cecilia Wingårds instagram @ceciliawingard1.

Trevlig kväll på er!
//Joanna


Gödsla upp och bygg jorden

Go’kväll på er!
Idag tänkte jag berätta hur jag gör och tänker när det kommer till gödsel i tunnelväxthuset. Men det är självklart applicerbart på alla typer av bäddar eller kärl det ska växa något i.

Egentligen skulle jag ha gjort det här redan i höstas. Men orken och inspirationen tröt och jag valde att lyssna på både kropp och knopp och struntade helt enkelt i tunneln just då.
Nu är det hur som helst dags att börja sätta ut plantor i bäddarna igen och i förra veckan gjorde jag iordning långbäddarna och några pallkragar.

Jag lägger in dessa bilder som ni kan se på och tänka tillbaka på när ni själva inte orkar med trädgårdssysslorna för tillfället och tycker att det är mycket mer ordning ”hos alla andra”. Vet ni, ingen orkar allt hela tiden men det växer ändå så det knakar senare under året.

Jag har turen att bo granne med hästfolk som mer än gärna skänker bort deras hästgödsel. Har man inte fullt så nära som jag kan ni ta kontakt med någon i ett stall i närheten och fråga om ni kan få hämta gödsel där. Det brukar oftast inte vara några problem.
Jag använder faktiskt obrunnen gödsel men lägger med fördel ut det i bäddarna några veckor innan det är dags att plantera ner plantor i det.
Genom att gödsla några veckor innan utplantering hinner förmultningsprocessen kicka igång, gödslet hinner svalna (eftersom det blir varmt när det ”brinner”) och mikrolivet börjar arbeta ordentligt.
Fröså i jordlagret jag täcker dyngan med går utmärkt att göra på en gång om man vill det.

Det man ska tänka på när man använder färsk hästgödsel, som många gånger är blandat med både spån, halm och hö är att det innehåller kol och stjäl en hel del kväve från jorden runt omkring under tiden den komposteras. Därför är det bra att tillsätta kväve under växtsäsongen. Det kan vara tillexempel nässelvatten eller att man täckodlar med gräsklipp.

Varför använder jag det då om det stjäl näring?
Jo, för att det ger en otroligt fin bördighet till jorden när den väl komposterats.
Maskarna ÄLSKAR hästskit och på sikt är det en otroligt viktig komponent i en bra och näringsrik jord, tycker jag.

Hur gör jag?
Jag gräver ur eller makar undan jorden från bädden och fyller på med ett ca 10 cm tjockt lager gödsel. Sen täcker jag det med några centimeter jord.
Glöm inte att vattna bäddarna ordentligt!
En torr hög med gödsel tar flera år att kompostera. Se därför till att vattna regelbundet, även fast du inte har något i bädden för tillfället, för att skapa ett fint klimat för mikroorganismer som jobbar för fullt för att omvandla materialet till fin och näringsrik jord.

Många gånger vänds det och vrids det på det här med hur man ska gödsla.
Vad är bra och vad är inte bra. Ska det vara brunnet eller obrunnet osv.
Det är vida omdiskuterat.
Min grundtanke kring den här typen av gödsel är egentligen inte själva näringen det ger med en gång utan det handlar om att bygga jorden. Att bygga jorden så mikroorganismerna trivs och de på så sätt tar hand om mina växter.
Medans jag ändå håller på och bökar i trädgården slänger jag ner allt jag kan tänkas ha i bäddarna. Jag blandar och varvar hejvilt med dynga, gamla löv, små grenar och annat bös, gammalt hö, förra årets täcke av fårull som blåst iväg, mögliga pumpor, bokashikompost och musätna rödbetor. ALLT åker ner i bäddarna eller läggs uppepå som en enda stor lasagne och vattnar ordentligt för att få fart på nedbrytningen.
När vi sedan kommer in i växtsäsongen tillsätter jag direktverkande gödsel, tillexempel vattnar jag med ogräsvatten och spettar ner pelleterad hönsgödsel lite här och var där det behövs utöver täckodlingen.
På det här sättet blir det en otroligt fin jord som maskarna och växterna trivs superbra i.


Det var allt för idag. På fredag snackar vi Dahlior!

//Joanna