Mina bästa tips för lyckad sallatsodling

God kväll vänner!

Idag tänkte jag ta upp det här med att odla egen sallat.
För många, liksom för mig, har sallaten en given plats i odlingen varje år.
Det är bland det första som ploppar upp i huvudet på en när man pratar om hobbyodling. Och det är något vi verkligen längtar efter under dessa mörka månader.

Men handen på hjärtat nu, hur många av er har det nästan som ett ”tvång” att ha med sallaten i köksträdgården men egentligen inte tycker att den smakar särskilt bra eller är speciellt rolig att hålla på med?
Den blir besk, den gror dåligt och det gapar tomt i raderna lite här och var, den är sladdrig i bladen eller går i blom alldeles på tok för fort…
Jag har haft sååå svårt för sallat. Av just de anledningarna jag nämnde ovan.
MEN så lärde jag mig när, hur och var jag skulle odla den, och en helt ny värld öppnade sig!

Vi börjar med när.
Jag tycker att bästa tiden för att så sallat är nu i januari och fram till maj, sedan igen i augusti till oktober.
Sallat går alldeles utmärkt att vinterså. Det tycker jag nästan är det bästa, eftersom sallatsfröna vill ha en liten kylig period för att de ska gro bra.
Sår man när det är lite varmare ute kan man med fördel ställa sådden i norrläge eller i kylskåpet ca en vecka innan man tar fram den i värmen igen. Sådden har en tendens att bli väldigt ojämn med dålig utdelning om den står varmt från start.
Jag skippar sallaten under högsommaren. Anledningen är att de lätt går i blom när det blir varmt ute och dagarna längre, plus att det finns så mycket annat gott i säsong då.

Hur sår jag då?
Jo jag sår dem ganska tätt i små byttor istället för i rader direkt på växtplatsen.
På så sätt kan jag enkelt placera ut sallatsplantorna precis där jag vill ha dem. Antingen i en snygg rad eller lite här och där mellan andra plantor.
Det lilla tråget är lätt att flytta omkring och sallatssådden slukar inte massor av plats där andra plantor också ska få plats. Det får lätt plats 100 plantor i en gammal vindruvsask, ca 10x15cm. När jag sår brukar jag inte täcka fröerna med jord utan bara krafsa lite med fingrarna när jag strött ut dem på jorden.
När fröna har grott väntar jag med att plantera ut dem på växtplatsen tills de ser starka och fina ut, antalet blad kan variera något men de får gärna vara 3-5 cm höga för att det ska vara lätt att hantera.

Förra året hade jag inte riktigt bestämt mig var jag skulle ha all isbergssallad, så de åkte helt enkelt ner i täta rader i tunnelväxthuset ungefär två veckor innan jag flyttade ut dem på friland. Lite väl ambitiöst kan jag väl erkänna då jag mycket hellre hade gjort annat än skolat om isbergssallad i flera timmar… meeen sår man först och tänker sen kan det ju lätt bli så. Bot och bättring till detta året!

Var jag har min sallat.
Jag sår den i tunnelväxthuset och sätter sedan ut på lämplig plats.
Var man väljer att sätta sin sallat har större betydelse än vad man kanske tror. Tidigt på säsongen har jag dem i tunnelväxthuset, det är inga problem även om det kan bli ganska varmt på dagarna, men när vi börjar komma in i mitten av juni är det dags att sätta ut dem på friland.
Sallaten går lätt i blom om den blir stressad, alltså om den får en ojämn bevattning.
Den blir då besk, slutar producera nya blad och drar istället iväg på höjden. Därför är det svårt att hålla sallaten långlivad i ett varmt och soligt läge där bädden lätt torkar ut.
Jag kunde leverera sallat från frilandsbäddarna till mina grönsakskunder till 20 juli förra året, sen gick resten på komposten då den inte längre höll måttet.
Däremot trivs den riktigt bra i norrlägen. Ni vet i den där delen av trädgården man helst inte är i för att det alltid känns lite ruggigt och myggigt. Jag tror nästan att alla kan relatera till ett sånt ställe. Där kan den stå sig fint långt in på sommaren.

Några andra saker att komma ihåg när det gäller sallat.
De är egentligen inte särskilt näringskrävande, men har man tillgång till brunnen stallgödsel är det bra att gödsla upp med lite dynga innan utplantering. En liten giva hönsgödsel under tillväxtperioden grinar de inte över heller och gräsklipp eller ensilage går alldeles utmärkt att täcka med under säsongen.
Just täckodlingen som ger både näring och förhindrar avdunstningen leder oss in på det absolut viktigaste. VATTEN! Sallaten vill ha mycket vatten, och ofta.
Jämn bevattning motverkar att plantan blir stressad och går i blom och håller sig krispig, nötig, mild och god.

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av mina favoritsorter
plus en sort som är ny för mig i år.

Och den nya sorten för mig i år blir Bindsallaten, eller ”Romansallaten” ‘Intred’.
Det är den rödbladiga varianten av ‘Little Gem’. Den har en något längre utvecklingstid än den klassiska gröna, men det är bra. Då sprider det ut sig per automatik när det är skördeklara.

Hoppas detta kunde ge er lite inspiration i sallatsdjungeln och berätta gärna i kommentarerna vilken sort/sorter ni hade tänkt odla i år.