Kålen är den som öppnade en stor dörr i målet om självförsörjning av grönsaker.
Väljer man sorter som är härdiga och växer bra i nordiskt klimat kan man utan problem plocka egenodlad kål året runt.
Många drar sig för att odla kål innan dem ens har provat, eftersom man har hört att de ofta drabbas hårt av både sniglar och dessa förbenade larver. Vilket är synd, för det är en otroligt användbar och rolig grönsak!
Vi ska inte prata så mycket om skadedjuren i det här inlägget, det kommer ett längre fram, men tills dess tycker jag absolut att ni ska peta ner lite kålfröer inför det kommande året och så reder vi ut problemet med eventuellt oinbjudna gäster tillsammans vad det lider.
Jag har sått en del kål redan nu. Det är broccoli, röd brysselkål, spetskål och savoykål som ska sättas ut i tunneln i mars och ger förhoppningsvis en tidig skörd innan sommarens tomater ska flytta ut dit. Brysselkålen har jag lägst förhoppningar på att den ska hinna klart, men då flyttar jag bara ut de plantorna på friland istället så får de växa färdigt där.
Dessa plantor är givetvis sådda inomhus och står nu under växtbelysning för att kunna hinna klart. Men jag sår bara några stycken, den stora sådden av all kål sker i mars. Och då ute i tunnelväxthuset.
Anledningen till att jag kallsår den största delen kål som även ska övervintras är att plantorna blir sååå mycket stadigare och ger mycket finare skörd eftersom de är härdade från början.

Dessa små plantor står nu i min odlingshylla under belysning som är igång 10 tim/dygn. De är sådda 10 januari.
Inomhus är det ofta lite för varmt och det är då svårt att ge plantorna tillräckligt mycket ljus tidigt på året i förhållande till temperaturen inne.
Som ni ser på bilden ovan är plantorna ganska långa och gängliga.
Det är inget problem när det kommer till kål eftersom de inte lider det minsta av att planteras ner djupare vid omskolning. De sätter inte rötter längs stammen som man planterar ner som tillexempel tomater, men det gör ingen skada för växten utan den bara stadigare.
Problemet med kål som sås inne kommer först när man så ALL kål inne.
Det blir alldeles för pilligt och tidskrävande att hantera dessa långa och sköra små rackare.
Och som i mitt fall, som räknar med att så lite drygt 400 plantor av olika sorters kål så tar det på tok för mycket plats inne!
Tänk på att kålplantor blir ganska stora innan det är dags att sätta ut dem på växtplatsen.
Därför är mina nästa två tips kanon! Spar plats, tid och huvudbry.
Tips nr 1
Bredså massor av frön i en hink eller balja ute i växthus eller under ett genomskinligt lock med lufthål i. Du behöver inte tänka så mycket på vad det är för jord du använder som ”topping” att så i. Kålen är generellt inte en kräsen växt men du kan med fördel lägga ett spadtag hästskit (ursäkta språket), bokashi eller någon mer gödslad jord i botten på hinken eftersom kålen är ordentligt näringskrävande när den växer.
När de små plantorna blivit stora nog att hantera så sorterar jag ut de finaste exemplaren och skolar om dem i antingen egna krukor, eller som på bild 3 här nedan, en brödback (det fungerar bra med andra behållare också). Tänk på att det ska vara hål i botten på krukor och behållare för att det inte ska bli allt för blött om fötterna och att plantera om dem i ordentligt gödslad jord.
Där får de sedan stå tills jag tycker att dem har kommit upp sig i storlek och sedan sätter jag ut dem på den slutliga växtplatsen.
Fördelen med att bredså många frön är att det inte gör något om det blir en del svinn.
Jag sår hellre mycket för att säkerställa att jag får så många fina plantor jag behöver än att så precis antalet jag vill ha och har jag otur kanske hälften av dem faller bort, och då står jag där utan kål under vintern.
Den här metoden går alldeles ypperligt att tillämpa under sommaren också då det är tillräckligt med dagsljus för plantorna. Ju varmare det är, desto mer ljus behöver plantan.
Kålen på bild 3, 4 och 5 är sådda under sommaren och utplanterade under sensommaren, men tål inte kylan riktigt lika bra som dem som såddes i mars.
Bild 1. Fyra olika sorters kål som är bredsådd i hink ute i tunnelväxthuset. Bild 2. Små stadiga skott. Bild 3. Grönkål (och EN vitkål) som stått på tillväxt i en brödback ca 3 veckor. Bild 4. Utplanterad på slutliga växtplatsen i en välgödslad jord. Bädden är grundad med bokashi, hästgödsel och växtdelar. Bild 5. Grönkål ca 2 veckor efter utplantering.
Tips nr 2
Och det här är min favoritmetod. Fy bubblan va bra den är!
Fyll ett pluggbrätte med jord, vilken jord som helst. Jag har ett pluggbrätte med 84 celler som är 5 cm djupa. Så två frön i varje liten cell och nyp sedan av den plantan som är klenast om båda fröna gror.
Sedan låter du brättet stå tills plantorna har 4-5 karaktärsblad och rötterna fyller ut cellen väl. Glöm inte att näringsvattna någon då och då eftersom det inte finns så mycket jord för varje planta. Hellre en svag näringslösning och ofta än att det blir för starkt och sällan.
När det är dags att plantera om så sätt ut dem antingen direkt på växtplatsen och skydda med fiberduk första veckorna eller skola om dem en gång till, antingen till egen kruka eller alla i en stor balja innan de får komma ut.
Detta gör jag också i mars. Fröna gror när det är gynnsam temperatur och så tuffar de på fram till början på juni när det är dags att sätta ut dem i sina bäddar.
Bild 1. Liten pluggplanta av Blomsterkål. Bild 2. Pluggplantor som precis planterats ut på växtplatsen och täcks med fiberduk ca 2 veckor. Bild 3. 4-5 veckor efter utplantering. Bild 4. 4-5 veckor efter utplantering. Bild 5. Vitkål som jag skördar foderblad från.
Perfekta till kåldolmar!Bild 6. 2020 första broccolihuvud
Där har ni mina bästa tips.
Så några få plantor inne nu i januari för att kunna skörda de där allra tidigaste exemplaren som vi längtar efter. Men så den största delen ute medans det är kallt. På så vis behöver ni inte oroa er speciellt mycket över varken utrymmet eller belysningen, och på köpet får ni riktigt stadiga och tåliga plantor!
Jag sommarsår kål också, men det tar vi längre fram.
Nu fokuserar vi på den tidiga sådden och förhoppningsvis känner ni er lite lugnare över den kommande plats- och tidsbristen vi alla odlare lider av.
Berätta gärna i kommentarerna hur ni brukar göra! Tänk om ni sitter på någon metod som är ännu bättre 🙂
Ha det gott!
//Joanna