Bladlöss och sorgmygg i odlingen

Det är mitten på mars och det växer och frodas fint i det lilla odlingsrummet.
Än så länge finns det hos mig ett gäng kålplantor och massor av Pak Choi som ska sättas ut i tunnelväxthuset för tidig skörd. Chili, låga tomatsorter, aubergin, sparris, kryddor, flera sorter av perenna blommor och så klart kronärtskocka.
Men så har jag också fått besök i odlingen. De är små, ettriga och betalar inte hyra.
Och nej, jag menar inte barnen.
Det är både bladlöss och sorgmygg som tar sig frihet att mumsa på mina plantor.

Det här är två sorters skadedjur som hör till när man odlar. Man kan klara sig länge utan att råka ut för dem, men så plötsligt som en blixt från klarblå himmel ser man dem.
Först ut är sorgmyggorna!

Sorgmygg
Ett djävulens påfund som dyker upp ganska direkt efter att man sått första fröet.
Man brukar upptäcka dem när man tittar till sina plantor och det flyger runt små små flugor bland krukorna. Det gäller att inte andas in allt för häftigt, då far de in i näsan på en (eller är det jag som tittar FÖR nära?).
Hur som helst, sorgmyggor är små svarta, tvåvingade myggor som är ca. 2,5 mm långa. De kallas ibland för blomflugor, men det är helt fel. Blomflugan är större och lever ofta ute i naturen.
Sorgmyggan i sig gör ingen skada mer än att de är irriterande när de blir många av dem. Det är deras larver som ställer till det.
Sorgmyggan lägger sina ägg på jordytan i krukorna. När äggen sedan kläcks lever larverna rövare i den fuktiga jorden och kan, om det vill sig illa göra en ganska stor skada på växternas rötter, i synnerhet när plantan är ung och har ett litet och skört rotsystem.
Larverna är ca 5-6 mm långa. De är genomskinliga till vitaktiga i färgen och har ett litet svart huvud.
Sorgmyggan föredrar att lägga sina ägg på fuktig jord, därför är det bra att täcka såytan med lite perlit eller vermiculit som gör att jorden inte är lika lättillgänglig. Vattna gärna underifrån, på tråg eller bricka för att hålla jordytan torr när fröna har grott.

Det finn såklart flera olika sätt att bli av med eller åtminstone begränsa sorgmyggans framfart.
Sterilisera jorden är ett sätt som blivit populärt senaste åren.
Man häller kokande vatten i en hink med jord alternativt brer ut ett lager fuktig jord på en plåt och ställer in den i ugnen på 130 grader i 45-60 minuter.
Jag gör inte detta, mest av den anledningen att jag inte skulle få göra annat än att sterilisera jord med tanke på mängden jag använder.
Det jag gör för att bli av med detta otyg är:
1. Tar fram dammsugaren och suger upp alla myggor jag kan se.
2. Sätter ner klisterlappar eller klisterremsor i krukorna för att fånga de myggor jag har missat med dammsugaren alternativt de som kläckts precis efter min jakt.
3. Köper hem biologisk bekämpning som angriper larverna i jorden.

Förra året vattnade jag med nematoder. Det var mest en slabbig historia och jag tyckte inte att det gjorde särskilt stor skillnad på angreppet. Det kan även bero på att beståndet sorgmyggor var för stort innan jag började. Jag har hört att andra fått bra resultat av detta, så prova vetja!
I år klickade jag hem Hypoaspis rovkvalster direkt när jag såg att det började flyga bland sådderna. Detta kom i en liten burk med granulat. Innehållet strödde jag ut, ca en halv tesked i varje såkruka och fuktade med vatten ur en sprayflaska.
Peppar peppar, ingen total invasion av sorgmyggor än, så jag tror faktiskt att detta funkar.

Hur ser man på växterna att de tagit stryk av sorgmyggelarver då?

Dessa kronärtskockor, som blivit lite tilltufsade av sorgmyckelarver, är dessutom de jag misstänker är roten till mitt bekymmer med bladlöss i år.
En försvagad planta är ofta målet för bladlössen. De börjar där innan de även sprider sig till friska fina plantor.

Bladlöss
Som sagt, bladlödlössen kom tidigt i år, och det började med all säkerhet på de försvagade kronärtskockorna.

Usch! Det nästan kryper i mig bara av att titta på bilderna och skriva om dessa, haha.

Hur för vi oss av med dessa då?
I år köpte jag hem biologisk bekämpning så fort jag såg dem. Nyttodjur som är naturliga fiender till bladlusen. Det var en blandning av gallmygga och parasitstekel som patrullerar på plantorna och hjälper mig att hålla ordning på lössen.
Tyvärr kan jag inte säga så mycket om det har hjälpt då jag faktiskt inte tror att de överlevde transporten hem till mig (det är lite för många lik i den lilla asken de kom i).
Några har jag sett, och de gör sitt jobb, men jag måste nog köpa en laddning till för att kunna utvärdera bättre.
Utöver detta ser jag över plantorna en till två gånger varje dag och klämmer alla löss jag kan se. Det kan kännas lite äckligt till en början, men man vänjer sig.
Och så har vi den klassiska såplösningen man kan spraya på plantorna som inte är att underskatta.
Såplösning mot ohyra – Blanda 1 liter vatten, 1 dl grönsåpa och 1 msk t-sprit.
Spraya plantorna en gång i veckan, upprepa så länge det behövs.

Här kommer en lista på åtgärder man kan vidta vid angrepp av bladlöss:
1. Skaka försiktigt plantan i en plastpåse så lössen trillar av, kasta påsen i brännbart.
2. Skölj plantan under rinnande vatten och spola bort bladlössen.
3. Kläm alla löss du kan se med fingrarna.
4. Spraya plantorna med såplösning.
5. Köp hem nyttodjur som hjälper dig med angreppet.

Titta en extra gång så inte någon lus trillat ner på jordytan i krukan, då har du snart problem igen.

Att komma ihåg när det gäller nyttodjuren. De är flygande små insekter som kan tas för att vara sorgmyggor om man inte har ett skarpt öga. Det kan vara bra att ta bort klisterremsorna ur krukorna om man sätter in nyttodjur, de fattar nämligen inte att de inte ska flyga och sätta sig i klistret.

I helgen åker mina kålplantor och Pak Choi ut i tunnelväxthuset, vare sig det är väder för det eller inte. Det är dessutom dags att så resten av tomaterna och jag behöver platsen inne.
Innan jag sår mer kommer jag att göra ett krafttag mot bladlössen och så hoppas vi på att de håller sig borta. Önska kan man i alla fall göra!

//Joanna