När vitlöken tittar upp

Redan i november 2020 vaknade vitlökarna under räcket av gammalt hö.

Vitlöken som ska skördas sommaren 2021 satte jag redan i oktober 2020.
Det sägs att man ska sätta vitlöken 2-3 veckor innan tjälen går i marken. Och den eviga frågan är: Hur tusan ska jag veta när det är?!

Det är givetvis helt omöjligt att veta exakt när minusgraderna kommer för att stanna. Förra vintern hade vi knappt minusgrader här i norra uppland på hela vintern, och den här vintern kom de inte förrän i januari.
Vi hade ju för tusan 10 grader varmt i början av december och i juli förra året låg temperaturen ute på +9 grader i flera veckor. Världen inte bara KÄNNS upp och ner just nu, den är det också i mångt och mycket.
Iiiiii och alla fall.. Jag valde att sätta mina vitlökar i den 11 oktober 2020, eftersom det inte är ovanligt att vi får minusgrader dygnet runt när vi kommit in i november.
Till nästa år kan jag nog spara någon vecka till, eller två, men det föll sig så bra med en trädgårdsdag just den här dagen.

I den här bädden hade jag majs och squash förra sommaren.
Bädden är från grunden byggd på gammal möglig halm som lades i ett tjockt lager direkt på marken och sedan ett rejält lager med brunnen hästgödsel, efter toppades det hela med ett ordentligt lager förmultnande ensilage (kanske den äckligaste lukten som finns, men det gör gott, så vad gör man inte) som jag fick av en bonde i grannbyn.
Bädden var färdig redan i maj och i juni planterade jag ut mina försådda plantor.
I oktober hade nattfrosten tagit sitt grepp om köksträdgården och det var dags att börja göra höst i odlingarna.
På bild 1 har jag klippt av allt som stod i bädden och lagd det åt sidan, efter det bökade jag fram en fåra i mitten på bädden, klippte ner allt det tidigare växtmaterialet och la det i fåran, se bild 2.
Efter att ha trampat några svängar fram och tillbaka i fåran för att det inte ska sjunka ihop allt för mycket i efterhand toppade jag det med ett par säckar köpejord, se bild 3.
Jag använder faktiskt en hel del köpejord i mina odlingar fortfarande. Anledningen till det är att trädgården är ny och jag har helt enkelt inte tillräckligt med ”hemgjord jord”. En annan anledning är att jord på säck, i det här läget, är lätt att så och sätta saker i.
Om jag bryr mig om kvalitén på köpejorden? Nä, inte ett skvatt. Det enda jag är ute efter är själva funktionen, näringen fixar jag på annat sätt. Jag tar det billigaste jag kan hitta på.

När jag sätter vitlök tar jag de allra största och finaste klyftorna till utsäde. De som är små och tråkiga sätter jag i en separat kruka för att dra upp vitlöksblast, de brukar inte ge så stora och fina vitlökar i alla fall, så då går det till annat.
Jag sätter dem ganska tätt, ca 10-12 cm mellan klyftorna i sicksackmönster. Det ska väl egentligen vara längre mellan men jag tycker det fungerar fint att sätta dem tätt, kom bara ihåg att gödsla ordentligt under försommaren så det räcker till alla!
När jag placerat ut klyftorna trycker jag ner dem i jorden 3-5cm och sedan lägger jag ett lager täckmaterial över. I det här fallet hade jag 15 år gammalt dammigt hö att tillgå.
Jag oroar mig inte för att höet ska fröa av sig, det är slaget runt midsommar och det är 15 år gammalt. Är det mot förmodan något som gror drar jag bara upp det. Det är lätt att rensa i en täckodlad bädd, ogräset följer villigt med och det som råkar vara kvar får det tufft att växa igenom nästa lager som fylls på efter hand det behövs mer täckmaterial.

De tre sorterna jag satte till i år är:
Vigor med flätbar blast, ger stora lökar med stora klyftor.
Therador med flätbar blast, tålig och lättodlad.
Cledor med flätbar blast, har bra lagringsegenskaper.

Redan i november såg jag att klyftorna hade börjat vakna, och ingen tjäle fanns det då i sikte. Det jag gjorde då var att jag lade på ett tunt lager hö till. Och jag var glad att de kommit igång, för det betyder att bädden släpper igenom tillräckligt mycket vatten, annars hade lökarna ruttnat.

Den 25 februari 2020.
Den isolerande snön har i det närmsta tinat bort från odlingarna och täckmaterialet som skyddat vitlöksodlingen har sjunkit ihop ordentligt.

Det är lätt att bli förskräckt när man ser de små späda gröna skotten titta upp så här tidigt på året.
Här i zon 4 är det inte ovanligt med ett bakslag med både snö och låga temperaturer i mars, i vissa fall även i april.
Men då vill jag börja med att säga att det är lugnt.
Vitlöken är tålig, och härdad. De har trots allt stått här i bädden sedan oktober.
Det jag gör nu är att jag lägger ett tunt lager täckmaterial över topparna. Inte allt för tjockt, det räcker med 5 cm. Jag har fortfarande löv kvar från i höstas som ligger i en hög alldeles bredvid bädden. Det blir ett perfekt täcke till de små.
Har man inte något växtmaterial just nu går det att lägga en fiberduk över i dubbla lager och sedan fylla på med till exempel gräsklipp när det finns att tillgå men var försiktig så inte skotten knäcks av duken.
När vitlöken är ungefär 10 cm hög är det dags att börja gödsla lite försiktigt med något kväverikt och snabbverkande. En svag giva av tillexempel benmjöl är bra att ge två till tre gånger fram till mitten av maj.
Under sommaren fram till att det är dags att skörda vitlöken vattnar jag med ogräsvatten en gång i veckan. Det späder jag 1/10 ungefär och försöker att inte vattna direkt PÅ lökarna utan lite försiktigt mellan raderna.

Hoppas ni haft en trevlig läsning!
Lämna gärna en kommentar eller skriv till mig på Instagram om det är något ni vill tillägga eller har funderingar kring.

Trevlig lördag på er!
/ Joanna

Annons

Tomater 2021

Längtan efter solvarma tomater har aldrig varit större än just nu. Eller vad säger ni?
Så tur är det väl att det börjar närma sig mars, och i mars blir det tomatsådd!


Jag inleder månaden med att så mina låga och buskiga tomater. I år blir det flera plantor av kruktomaten ‘Vilma’ och även någon sorts ampeltomat.
Förra året odlade jag ‘Red Profusion’. En F1 sort som har ett utbredande växtsätt med supergoda små röda tomater. Men jag har faktiskt inte bestämt vilken sort det blir i år.
‘Vilma’ är ny för mig i år också. Jag kunde helt enkelt inte låta bli eftersom de är så vansinnigt söta. Små rackarns plantor som blir 30-35 cm höga och passar perfekt i kruka.
Det blir ypperligt att ha ett gäng stå lite här och var, och inte minst för barnen som måste få plocka fritt från några plantor. I hopp om att få ha de stora plantorna ifred i växthuset (undra just vem jag försöker lura här, haha)

De höga tomaterna väntar jag med att så till tredje veckan i mars.
Anledningen till det är att jag inte vill ha så trångt inne. De låga tomaterna kan jag ställa i en back och bära ut och in under dagarna innan de kan stå ute dygnet runt, men det blir på tok för mycket att kånka alla plantor av alla sorter fram och tillbaka.
De höga tomaterna som måste bindas upp åker ut i tunnelväxthuset direkt efter ”bebiskammaren” inne.
Om jag då räknar med att de behöver 6-8 veckor på sig att bli stora och fina plantor är vi inne i mitten/slutet av maj och då är det inga problem att ha dem i tunnelväxthuset nattetid.
I värsta fall får jag vara beredd på att slänga över en fiberduk om temperaturen skulle dippa, men det brukar oftast inte vara mer än någon natt man behöver vara på sin vakt hemma hos mig.

Är ni nyfikna på vilka sorter jag ska odla i år, förutom Vilma och någon sorts ampeltomat?
Här kommer listan:

  • Brandywine Yellow (bifftomat, min stora favorit)
  • Berner Rose (bifftomat)
  • White Wonder (bifftomat)
  • Costeluto Genovese (bifftomat)
  • Moneymaker (växthustomat)
  • San Marzano (”pastatomat” i plommonstorlek)
  • Stripes of Yore (mellanstor i storleken)
  • Artisan Pink Tiger (plommontomat)
  • Rapunzel (ger frukter i körsbärsformat)
  • Gargamel (mellanstor i storleken)
  • Tomàquet de Penjar Can Bogunyà (vintertomat)
  • Ponderosa (vintertomat)

Och sist men inte minst, ett ”Tomatträd”, vilket jag inte har en aning om hur jag varken ska få plats med eller hur det ska se ut, men det löser sig, haha.

Jag sår tomater i småkrukor, 4-5 frön i varje kruka. Och jorden jag använder är den jag råkar ha till hands (ungefär som med allt annat som sås). Tomater är inte kinkiga på vilken jord de gror i men se till att plantera om dem i en jord som är grundgödslad när de har utvecklat sina karaktärsblad, de gillar näring.
Jag hojtar till på Instagram när det är dags för tomatsådd så får ni hänga med på hur jag gör.

Visste ni förresten att San Marzano har en grym hållbarhet, även om de inte räknas som en ”vintertomat”.
Jag har två stycken kvar sedan september 2020 när jag skördade dem.
Visst är de lite skruttiga och skrynkliga, men det märks ju inte när man hackat ner dem i köttfärssåsen.

Hoppas ni är lika taggade som jag på tomatsäsongen!
Skriv gärna i kommentarerna vilka sorter ni hade tänkt odla i år.

Ha det gott!
// Joanna

Februarisådd

Redan söndag hörni och Alla hjärtans dag!
Den här veckan har varit en sån där riktig knasvecka för oss. Eller knas och knas…
Staffan, min sambo för er som har missat det, är deltidsbrandman och har jour som rullar genom veckorna. Just den här veckan har han haft jour måndag dygn och hela helgen. Vilket betyder att jag jobbat onsdag och torsdag. Annars brukar jag försöka planera mitt schema så att jag jobbar måndagar och tisdagar så mycket det går för att sedan ha tid och energi att göra saker här hemma. Den här veckan blev det dock varken hackat eller malet och jag har inte odlat ens i närheten av det jag skulle vilja göra.

Hur som helst! Idag ska jag skriva om vad jag sår i februari!

Inomhus i kruka eller i tråg:

  • Sallat
  • Ärtskott
  • Bondbönskott
  • Vitlöksblast

Inomhus sår jag för att kunna skörda från fönsterbrädan. Än så länge är det inte tillräckligt mycket ljus för att plantorna ska bli knubbiga och fina så jag har ställt sallaten och bondbönskotten under växtbelysning. Det är dock ingen panik om man inte har någon belysning i det här fallet. Det gör mig mindre om dessa drar iväg på längden, det är främst på smörgåsen jag vill ha lite färg men eftersom jag har tillgång till växtbelysning så använder jag den.
Jag har fått frågor om vitlöksblasten också. Vad använder jag för utsäde?
Jo jag sparar på de där allra minsta klyftorna från vitlöken jag köper i affären, eftersom vi inte är självförsörjande på vitlök än får jag ju tyvärr köpa.
Jag rekommenderar inte att odla med icke certifierat utsäde i vanliga fall, men eftersom vitlöksblasten inte blir mer än just blast så tar jag de där små rackarns klyftorna som annars bara är jobbiga att hålla på och skala och trycker ner dem tätt tätt i en kruka i köket. Efter att blasten är färdigskördad slänger jag jorden så det inte av misstag skulle föra med sig några tråkiga sjukdomar till min odling.

Inomhus för senare utplantering

  • Aubergine
  • Pak Choi (för tidig skörd i tunneln)

Aubergine tar rätt lång tid på sig och därför försöker jag så dem första halvan av februari.
Jag har valt två sorter som beskrivs som tidiga, vilket betyder att de hos mig i zon 4 kommer att ha gott om tid på sig att bli stora och fina.
Är man ny på att odla aubergine föreslår jag att man köper fröer från svenska fröfirmor som har provodlat sorterna här i Sverige. Leta gärna efter sorter där de beskrivs som tidiga, snabbväxande, rikgivande och/eller odlingssäkra. Det finns MASSOR av roliga sorters Aubergine, med alla möjliga färger och former att få tag på från utlandet, men risken är att de har en så lång utvecklingstid att de inte hinner sätta frukt innan vår varma tid är över. Börja med ett säkert kort så ni inte ledsnar innan dessa godingar fått en ärlig chans.
‘Farmers Long’ och ‘Black Beauty’ som jag tänker odla i år har en utvecklingstid på 50 respektive 60 dagar.

Pak Choien jag sått nu är som som sagt för tidig skörd i tunnelväxthuset. Jag vill helt enkelt inte behöva vänta längre än vad jag behöver på dessa läckerheter. De är sådda i pluggbrätte och kommer att sättas om till en 9cm-kruka när de är stora nog. När de växt på sig åker de ut i tunneln tillsammans med den januarisådda tidiga kålen någon gång i mitten/slutet på mars.
Mer Pak Choi kommer att sås i mars, och då kallsås ute i tunneln.

Tunnelväxthuset:

  • Majrova
  • Dill
  • Persilja
  • Rädisa

Majrovan är ny för mig, den har jag aldrig odlat förut och har faktiskt ingen aning om jag gillar den.
Mem de ser ju så läckra ut så jag måste ju prova! Tanken var att jag skulle direktså både majrovan och rädisorna i tunneln, men jag har tänkt om. Jag behöver gödsla upp bäddarna ordentligt (eftersom jag slarvade med det i höstas) innan jag planterar något i dem. Och just nu är det så förbenat hårt så gödslet få vänta ett par veckor.
Istället försår jag dem i pluggbrätte och sätter sedan ner plantorna i bäddarna när de kommit upp lite.

Dillen brukar jag i vanliga fall bredså, men i år ska jag prova att göra som jag gör med persiljan. Och det här mina vänner är så jäkla fiffigt. Åter igen pluggplantor!
Att driva upp i små pluggar tar nästan ingen plats alls. Och det fina i kråksången är att man sedan kan plantera dem precis var man vill. Där det finns plats och man är säker på att man får fulla rader. Det är så himla tråkigt tycker jag när man har sått en rad och så torkar det lite för mycket i ena kanten, alldeles utmärkt odlingsyta har då gått till spillo och gapar tomt. Dessutom vill jag gärna ha dillkronor som inslag bland sommarblommorna. Då kan jag enkelt plutta ner lite pluggar mellan rosenskärorna och sommarastern.

Persiljan är en sån där segpropp i starten. Den tar en himla tid att gro…
Men när den väl gör det så går det fort och ju mer du plockar desto med levererar den!
Eftersom den är så seg i starten är den utmärkt att vinterså, då kan den ge fin skörd redan i april/maj istället för att man sår den i maj och så får man vänta ända till juli!

Det var allt för ikväll.
Hoppas ni haft en fin Alla hjärtans dag!
Stor kram / Joanna

Självförsörjning

Jag har länge haft en dröm om den där stora köksträdgården som är min alldeles egen, så länge jag kan minnas faktiskt.
En vacker trädgård som levererar mat i mängder och som doftar så där som bara köksträdgårdar gör. I ett hörn doftar örterna, för varje steg man tar kan man känna en ny doft. Timjan, citronmeliss, oregano, basilika, dillen med deras vackra kronor, om man tillåter den gå upp i blom. Några steg bort känner man den speciella lukten av squashplantorna och den underbara doften från bondbönorna. Allt detta och lite till i en enda stor harmoni.
I solnedgången kan man fortfarande höra en kvällstrött humla surra runt och det är till och med så att gödselvattentunnans bitande stank känns alldeles på sin plats.
Allt är bara underbart.

Där vi bodde tidigare hade vi ca 2500 kvm tomt.
På den tomten finns det ett litet hus, en gäststuga, en gammal ladugårdslänga i mindre format, ett växthus, två klassiska trädgårdsland och fyra stora upphöjda odlingsbäddar.
På den här ytan odlade jag så vi var självförsörjande på diverse grönsaker hela sommaren, från början på juni till slutet av september, och potatisen och morötterna räckte en bra bit in på vintern.
Men mycket vill ha mer. Mer trädgård, mer mat! Och när huset ändå inte räckte till så var det en gård med mer mark vi ville ha.

2019 flyttade vi till gården vi bor på nu. Här finns det gott om mark och utrymmen för oss med allt vad vi vill hålla på med.
Jag såg möjligheten att skapa den där trädgården jag alltid velat ha. Och under hösten 2019 anlades en del av den jag odlar på nu. Den växer ständigt med nya bäddar till både höger och vänster.

Målet är att vara så mycket självförsörjande på grönsaker vi kan.
Vi köper grönsaker också, det ska jag inte sticka under stolen med. Men vi har en grund som vi inte behöver köpa.

För vad menas det med att vara just självförsörjande?
Jo med det menas det kort och gott att man inte behöver köpa det på annat håll utan det kommer från sin egen odling. Men självförsörjande kan man vara på flera vis. Det kan vara på vissa sorter eller typer av grönsaker och det kan vara under en viss period, flera olika perioder eller året runt.
Vi är självförsörjande på alla grönsaker ett par månader om året, och på en del sorter året runt.

Jag har en lista av mina viktigaste grönsaker som jag nämnde i ett tidigare inlägg, ni kan läsa mer om den i Att planera din odling.
Dessa ser jag till att få plats med, och jag odlar mycket av varje sort så det ska räcka så länge som möjligt.

  • Kål
  • Aubergine
  • Tomater
  • Gurka
  • Morötter
  • Rödbetor
  • Bondbönor
  • Ärtor/Bönor
  • Majs
  • Lök/Vitlök

Allt man odlar är visserligen inte optimalt att lagra länge. Färsk gurka är en sån grönsak som vi får njuta av medans plantorna levererar. Samt sallat, men den är lätt att dra upp inne även på vintern med hjälp av växtbelysning.
Det är roligt att ha något som växer och som man kan gå och skörda av även under de mörka månaderna.

Jag frågade mina följare på Instagram om det var något speciellt dem ville att jag skulle ta upp vad det gäller självförsörjning.
Det är så roligt att få frågor och jag ska svara på några så gott jag kan utifrån mina egna erfarenheter.

Hur mycket plats behöver man och måste man ha växthus?
Ytan jag odlar på är just nu ungefär 300 m2, inklusive tunnelväxthuset som är 21 m2.
Den ytan levererar så vi har olika typer av grönsaker som tillbehör till varje måltid inklusive försäljning av grönsaker. Ungefär 10 kunder per vecka.

Nej man behöver inte ha ett växthus men det underlättar om man vill dra ut på odlingssäsongen och/eller övervintra större plantor. som inte kan stå kvar ute på friland.
Vill man övervintra mindre bladgrönsaker går det bra att göra det i till exempel pallkragar med någon form av genomskinligt lock.
Jag hade dock fått svårt att odla så mycket tomater som jag vill ha utan att ha ett växthus.

Hur mycket behöver man odla av allt?
Det är högst individuellt. Men första året vi provade att vara självförsörjande odlade jag så mycket jag bara kunde av det jag ville ha mycket av och utvärderade till året efter. Vissa sorter blir det mer av och andra mindre.

Hur förvarar du allt du odlar?
Jag har turen att ha en stor matkällare inomhus som håller 4-8 grader på vintern. Det jag inte kan ha eller får plats med i matkällaren fryser jag in, men helst låter jag allt som kan stå kvar i landet göra det. Nästen all kål är kvar ute och den har fortsatt att växa otroligt bra under den milda vintern vi haft. Huvudkålen bör dock tas in och lagras på en mörk och sval plats eftersom de lätt ruttnar när kallgraderna börjar krypa sig på och de tinar och fryser om vart annat.
MEN…och den här läxan fick jag lära mig den hårda vägen. Vad det gäller att förvara kålen ute i landet, rådjuren och hararna är fullkomligt hänsynslösa i sin framfart och jakt på något att äta så det här året ska jag se till att täcka eller skydda kålen med någon typ av nät.

Har man ingen matkällare att förvara sina grönsaker i går det att gräva en så kallad stuka och förvara rotfrukter och potatis i den.
Jag har själv inte gjort någon stuka förut, men jag vill gärna prova. Det får nog bli ett projekt i höst så visar jag hur man kan gå till väga.

För att ta hand om allt som inte går att lagra är olika inläggningar, fermenteringar och torkning kanon att fylla skåpen med.
Jag kör stenhårt på torkning efter att jag köpte mig en svamptork. Det blir lite som en besatthet, haha. Men jag vill lära mig ännu mer om fermentering!
Vill ni också veta mer så kolla in drottningen av fermentering, Jenny Neikell. Det är inget samarbete, jag tycker bara att Jenny är så jäkla bra!

”Tips för att lyckas med att ta fröer. Allt möglade.”
Här har jag nog inget bra tips, jag har tagit alldeles för lite egna fröer för att jag med säkerhet ska kunna säga säga vad som fungerar bäst.
Men jag kan berätta hur jag brukar göra.
Jag samlar in fröerna när vädret är torrt för att så lite fukt som möjligt ska komma med och sedan lägga frökapslarna eller de enskilda fröerna på lite hushållspapper eller tidningspapper på en torr och luftig plats där de får torka i sin egen takt, alltså inte med hjälp av extravärme på något vis.
Sedan förvarar jag fröerna i små papperspåsar eller i kaffefilter och låter de ligga luftigt ett par dagar innan påsarna/paketen läggs i lådor med lock.

Det är rätt mycket jobb med att vara självförsörjande året runt på grönsaker. Det är mycket som ska planeras och anläggas, allra helst om man inte har en odling från början. Det innebär en liten chansning första året innan man fått kläm på hur mycket som går åt, vad man tycker om att äta mycket av och det finns alltid utrymme för förbättring.
Men herregud va det är värt det! Så rik man känner sig när man har förråden och trädgården full med mat, som man dess utom vet precis var den kommit ifrån är fantastiskt.
Även om det är mycket jobb i sin helhet så betyder inte det att man behöver slita ihjäl.
Dela upp arbetet över året och odla smart. Det blir en härlig livsstil när man får rull på det.

Trevlig helg på er!
Joanna

Vintersådd av sommarblommor

Ringblomma självsår sig lätt där den stått tidigare år, ett tips är att inte rensa för mycket där ringblommorna stod förra året utan se om det kommer upp några plantor. Dem kan ni sedan flytta på till ett annat ställe.

I söndags stod det vintersådd av sommarblommor på schemat.
Ett fantastiskt sätt att så på för att spara på både tid och plats.
Några av er var med under livesändningen på instagram, och för er som inte hade möjlighet att vara med så finns den sparad i IGTV, förhandsvisning finns på min sida.

Genom att vinterså blommor låser man inte bara upp tid och plats.
När de får gro och växa upp ute blir plantorna tåliga och ”knubbiga” eftersom de anpassar sig efter utemiljön från första början. Vi behöver inte heller bära ut och in dessa under ett par veckors tid för att härda dem utan allt detta sköts automatiskt.

Jag har kommit över ett gäng genomskinliga (och tyvärr tomma, hehe) godislådor med lock som jag tycker fungerar utmärkt att så i. Varje låda blir som ett litet drivhus.
För att förhindra att sådden blir för blöt borrar jag flera små hål i botten av lådorna och även ett gäng lufthål i locket.

När hålen är borrade i lådor och lock fyller jag lådan med 3-4 cm jord och plattar till lite lätt med handen.

Strö ut fröna på jorden och var inte rädd att så tätt.
Små sköra plantor mår generellt bättre av att stå tätt än att behöva handskas med massor av blöt tung jord runt rötterna på egen hand. I den här lådan såddes ca 50 frön.

Täck med ett tunt lager jord.
Var uppmärksam på om sorten ni sår är ljusgroende eller ska täckas.
Ett annat riktmärke är, ju mindre frö, desto mindre jord ska det täckas med.

Toppa sedan med ett par nävar snö och ställ på en skuggig och skyddad plats.
Ställ inte sådden i söderläge, tänk på att vårsolen lätt bränner de små plantorna.

Mina vintersådder står längs husväggen på norrsidan av huset och väntar på vår och värme.

Nu är det bara att invänta våren.
Om det blir mildgrader och snön på sådderna smälter bort är det bra att hålla lite koll på om jorden börjar bli torr. Om sådden börjar torka upp kan man lägga på ett nytt lager snö, om det finns någon, eller vattna med blomspruta.
Plocka av locket när fröna har grott och plantorna är ett par centimeter stora. Och om det är risk för frost kan man för säkerhets skull täcka med en fiberduk om nätterna.

Några exempel på sommarblommor som går att vinterså är

  • Rosenskära
  • Vallmo
  • Ringblomma
  • Solros
  • Blomstermorot
  • Blåklint
  • Jätteverbena

Igår fick jag frågan om det blir för varmt att ställa sådden i växthuset.
Jag skulle säga nej, MEN tänk på att det kan bli väldigt varmt i växthusen under våren när solen ligger på.
I min tunnel är det inte ovanligt att det går upp mot 25 grader varmt under dagarna men sjunker sedan rejält på nätterna, då kan det vara snällt mot plantorna att täcka dem nattetid med något tills dess att de riktigt kalla nätterna har givit med sig. Detta gäller alla plantor, inte bara blommor.

Hur jag gör med omplantering då?
Jag omskolar inte till enskilda krukor när de har växt upp utan vickar försiktigt ut ”kakan” med rötter och fyller på mer jord i botten på lådan, sedan lägger jag tillbaka plantorna uppepå och låter de sedan växa vidare ner i den nya jorden.
Så här gör jag två till tre gånger innan jag försiktigt särar på varje planta och sätter ut dem på sin slutliga växtplats.
Om det blir väldigt trångt i sålådorna innan det är dags att sätta ut dem kan man dela sådden på hälften och sätta ner i en egen låda.

Blomstermorot blommar år två, så om ni vill ha en garanterad blomning i år kan det vara smart att så några inne i år och låt vintersådden blomma nästa år.

Hoppas jag har kunnat ge er lite inspiration och sommarlängtan om ni inte redan hade det.
Jag vill också skicka med en liten uppmaning. Våga prova!
Våga testa om fler blommor går att vinterså, ta några stycken och se vad som kommer upp.
Här hemma kommer det åka ner både det ena och det andra så återkommer jag med uppdateringar om vad som funkade och inte.

Vi hörs snart igen!
//Joanna

Att planera din odling

Sådär lagom innan jul brukar frökatalogerna dimpa ner i brevlådan från våra härliga fröfirmor.
För mig, och jag kan nästan svära på att jag inte är ensam om detta, är det som rena rama lilla julafton. Tjoho va roligt!
Jag kryper upp i soffan med en kopp te som jag gjort iordning i min favoritmugg och läser blad för blad noggrant. Bläddrar mellan de olika sorterna och drömmer mig bort till sommarens prunkande trädgård tills timmen är på tok för sen. Det här sker flera kvällar, och det är lika härligt varje gång.
Det kryssas med märkpenna och viks hörn till både höger och vänster och än så länge helt utan en tanke på vad som redan finns hemma i frölådorna, det kommer i nästa steg.

När sorterna jag vill ha är bestämda är det dags att gå igenom det som redan finns hemma för att stämma av varukorgen. Det brukar falla bort en hel del från inköpslistan eftersom jag har så vansinnigt dåligt minne när det kommer till vad som redan finns. Eller så förtränger jag det, haha, jag vet inte.
Man får lätt total hybris när det kommer till fröer det är en sak som är säker.

Först när fröerna är beställda och hemkomna slås man av tanken: Var, hur och när ska jag lyckas få ner allt detta då?! Hur i hela friden tänkte jag?
Om man inte gjort det tidigare börjar skisserna på trädgården flöda. Nya bäddar ska anläggas och andra flyttas. I ärlighetens namn är det sällan, möjligen aldrig, man känner att – Herregud vad med plats jag har, den här bädden behöver jag inte.
Och medan man sitter där och jämför sin lista på alla grönsaker och blommor med antalet bäddar kan det kännas helt omöjligt att få till det.

Men lugn. Mitt starka tips är att inte planera ihjäl sig in i minsta detalj.
Jag håller med om att det ser fint ut när man ser bilder från perfekta trädgårdar med spikraka rader av grönsaker (som heller aldrig verkar skördas så det gapar tomt), allt har sin självklara och enskilda plats och allt är märkt med vackra skyltar som visar vad som finns i raderna och bäddarna.
Det här passar inte mig personligen. Det blir alldeles för enformigt för mig, lika tråkigt att jobba med som jag tycker det är vackert att se på hos andra.
Här i trädgård lägger jag upp det såhär. Jag plockar ut de grönsakerna som är viktigast.
I mitt fall är det:

  1. Kål
  2. Aubergine
  3. Tomater
  4. Gurka
  5. Morötter
  6. Rödbetor
  7. Bondbönor
  8. Ärtor/Bönor
  9. Majs
  10. Lök/Vitlök

Det är en jäkla skillnad mot de drygt 60 olika sorterna jag ska odla i år.

Och var gör jag av resten då?
Jo de får helt enkelt få plats där det finns plats. De samplanteras med de andra grönsakerna.
Man kan effektivisera massor genom att odla låga grönsaker under höga grönsaker och sorter där man äter roten kan man sätta med sorter som sätter frukt över mark.
Tänk bara på att gödsla ordentligt så det räcker till alla!

Ett exempel på samplantering är den klassiska ”Tre systrarna”.
En metod som den amerikanska ursprungsbefolkningen använde sig av.
Odlingen innehåller majs, klängande bönor och pumpa eller squash.
Längst ner sätter man pumpa eller squash som skuggar bädden och förhindrar avdunstning av vatten, sedan klättrar bönorna på den höga majsen och ger näring till odlingen eftersom den har en förmåga att lagra kväve i sina rötter.

Under höga tomater och uppbundna gurkor kan man till exempel bredså sallat eller spenat.
Bredvid bondbönorna kan man så morötter eller betor.
Purjolöken kan sättas ner lite här och där, till och med i blomsterrabatten.
Det finns massor av plats, om vi bara vågar se den.

En annan sak att ha i åtanke är att många av våra grönsaker inte ger skörd precis samtidigt.
Till exempel rädisan ”18 dagar” är ett praktexempel på det. Den har ett långt franskt namn som jag aldrig kommer ihåg, men kallas för ”18 dagar” eftersom den är färdig på ca 3 veckor. Den rackaren kan man ju sätta ner i stort sett vart som helst för den är snart både skördad och uppäten.
Skörden är som mest intensivt i juli och augusti men vi har goda förutsättningar att dra ut säsongen flera månader. Därför kan man också tänka på att vissa grönsaker sås på våren och tar ett uppehåll under sommaren när det finns massor av annat att äta, för att sedan återkomma i odlingen till sensommaren och hösten.

Haha, när jag tänker på det så har vi en hel rad här med starka argument till våra ibland skeptiska respektive som inte förstår hur vi ska få ihop det.


Det är sååå roligt att planera sin trädgård, och det får INGEN ta ifrån oss.
Vi själva får inte ta bort den sprudlande känslan heller.
Jag är EXPERT på att stressa upp mig över både det ena och det andra. Därför har jag valt att skala ner det. Jag kan inte planera och förutse allt in i minsta detalj. Och jag vill inte göra det heller, det enda jag vill är att min trädgård ska vara en enda stor matmaskin med blommor och blad var man än vänder sig.

Trevlig helg på er!
/Joanna

Vintersådd för stadiga kålplantor

Kålen är den som öppnade en stor dörr i målet om självförsörjning av grönsaker.
Väljer man sorter som är härdiga och växer bra i nordiskt klimat kan man utan problem plocka egenodlad kål året runt.
Många drar sig för att odla kål innan dem ens har provat, eftersom man har hört att de ofta drabbas hårt av både sniglar och dessa förbenade larver. Vilket är synd, för det är en otroligt användbar och rolig grönsak!
Vi ska inte prata så mycket om skadedjuren i det här inlägget, det kommer ett längre fram, men tills dess tycker jag absolut att ni ska peta ner lite kålfröer inför det kommande året och så reder vi ut problemet med eventuellt oinbjudna gäster tillsammans vad det lider.

Jag har sått en del kål redan nu. Det är broccoli, röd brysselkål, spetskål och savoykål som ska sättas ut i tunneln i mars och ger förhoppningsvis en tidig skörd innan sommarens tomater ska flytta ut dit. Brysselkålen har jag lägst förhoppningar på att den ska hinna klart, men då flyttar jag bara ut de plantorna på friland istället så får de växa färdigt där.
Dessa plantor är givetvis sådda inomhus och står nu under växtbelysning för att kunna hinna klart. Men jag sår bara några stycken, den stora sådden av all kål sker i mars. Och då ute i tunnelväxthuset.

Anledningen till att jag kallsår den största delen kål som även ska övervintras är att plantorna blir sååå mycket stadigare och ger mycket finare skörd eftersom de är härdade från början.

Dessa små plantor står nu i min odlingshylla under belysning som är igång 10 tim/dygn. De är sådda 10 januari.
Inomhus är det ofta lite för varmt och det är då svårt att ge plantorna tillräckligt mycket ljus tidigt på året i förhållande till temperaturen inne.

Som ni ser på bilden ovan är plantorna ganska långa och gängliga.
Det är inget problem när det kommer till kål eftersom de inte lider det minsta av att planteras ner djupare vid omskolning. De sätter inte rötter längs stammen som man planterar ner som tillexempel tomater, men det gör ingen skada för växten utan den bara stadigare.

Problemet med kål som sås inne kommer först när man så ALL kål inne.
Det blir alldeles för pilligt och tidskrävande att hantera dessa långa och sköra små rackare.
Och som i mitt fall, som räknar med att så lite drygt 400 plantor av olika sorters kål så tar det på tok för mycket plats inne!
Tänk på att kålplantor blir ganska stora innan det är dags att sätta ut dem på växtplatsen.
Därför är mina nästa två tips kanon! Spar plats, tid och huvudbry.

Tips nr 1
Bredså massor av frön i en hink eller balja ute i växthus eller under ett genomskinligt lock med lufthål i. Du behöver inte tänka så mycket på vad det är för jord du använder som ”topping” att så i. Kålen är generellt inte en kräsen växt men du kan med fördel lägga ett spadtag hästskit (ursäkta språket), bokashi eller någon mer gödslad jord i botten på hinken eftersom kålen är ordentligt näringskrävande när den växer.
När de små plantorna blivit stora nog att hantera så sorterar jag ut de finaste exemplaren och skolar om dem i antingen egna krukor, eller som på bild 3 här nedan, en brödback (det fungerar bra med andra behållare också). Tänk på att det ska vara hål i botten på krukor och behållare för att det inte ska bli allt för blött om fötterna och att plantera om dem i ordentligt gödslad jord.
Där får de sedan stå tills jag tycker att dem har kommit upp sig i storlek och sedan sätter jag ut dem på den slutliga växtplatsen.
Fördelen med att bredså många frön är att det inte gör något om det blir en del svinn.
Jag sår hellre mycket för att säkerställa att jag får så många fina plantor jag behöver än att så precis antalet jag vill ha och har jag otur kanske hälften av dem faller bort, och då står jag där utan kål under vintern.
Den här metoden går alldeles ypperligt att tillämpa under sommaren också då det är tillräckligt med dagsljus för plantorna. Ju varmare det är, desto mer ljus behöver plantan.
Kålen på bild 3, 4 och 5 är sådda under sommaren och utplanterade under sensommaren, men tål inte kylan riktigt lika bra som dem som såddes i mars.

Tips nr 2
Och det här är min favoritmetod. Fy bubblan va bra den är!
Fyll ett pluggbrätte med jord, vilken jord som helst. Jag har ett pluggbrätte med 84 celler som är 5 cm djupa. Så två frön i varje liten cell och nyp sedan av den plantan som är klenast om båda fröna gror.
Sedan låter du brättet stå tills plantorna har 4-5 karaktärsblad och rötterna fyller ut cellen väl. Glöm inte att näringsvattna någon då och då eftersom det inte finns så mycket jord för varje planta. Hellre en svag näringslösning och ofta än att det blir för starkt och sällan.
När det är dags att plantera om så sätt ut dem antingen direkt på växtplatsen och skydda med fiberduk första veckorna eller skola om dem en gång till, antingen till egen kruka eller alla i en stor balja innan de får komma ut.
Detta gör jag också i mars. Fröna gror när det är gynnsam temperatur och så tuffar de på fram till början på juni när det är dags att sätta ut dem i sina bäddar.

Där har ni mina bästa tips.
Så några få plantor inne nu i januari för att kunna skörda de där allra tidigaste exemplaren som vi längtar efter. Men så den största delen ute medans det är kallt. På så vis behöver ni inte oroa er speciellt mycket över varken utrymmet eller belysningen, och på köpet får ni riktigt stadiga och tåliga plantor!
Jag sommarsår kål också, men det tar vi längre fram.
Nu fokuserar vi på den tidiga sådden och förhoppningsvis känner ni er lite lugnare över den kommande plats- och tidsbristen vi alla odlare lider av.

Berätta gärna i kommentarerna hur ni brukar göra! Tänk om ni sitter på någon metod som är ännu bättre 🙂

Ha det gott!
//Joanna

Bondbönor, från skott inne till skörd ute

Just idag, när det blytunga täcket av blötsnö ligger som en tvångströja över köksträdgården känns det lite väl långt till sommaren och allt vad den har att erbjuda i skönhet, dofter och smakväg.
Men vet ni. Nu är det utmärkt tid att så det första tråget med bondbönor!

Bondbönor odlade jag alltid tillsammans med potatis förut. Det sägs ju att det ska vara en bra kombo eftersom bondbönorna har förmågan att lagra kväve och andra näringsämnen i sina rötter som både potatis och andra grönsaker drar nytta av.
Men helt ärligt fick jag inte särskilt bra skördar då potatisen bredde ut sig och skuggade bönorna alldeles för mycket i förhållande till ytan.

Nu mera har bondbönorna en egen plats, eller så samodlas dem med grönsaker som inte har ett så yvigt växtsätt.
Förra året hade jag dem på flera ställen, bland annat tillsammans med morötter, rödbetor, sallat och pac choi. Och jisses vilken skörd jag fick!

Men det är inte bara beslutet att ta ut skilsmässa mellan potatisen och bönorna som gjort att skördarna blivit så bra utan jag märkte en väldig skillnad på utdelningen när jag började så dem väldigt tidigt och att förodla plantorna.
Bondbönan är nämligen ingen böna egentligen, utan tillhör ärtsläktet.
Ärtor går finfint att så när det fortfarande är ganska kallt ute. Och som du nu säkert listat ut, om du inte redan visste det, så går alltså bondbönan utmärkt att så tidigt på säsongen. De gror vid mycket lägre temperaturer än vad bönor gör och ruttnar inte i marken om temperaturen år låg.

Vid tidig sådd brukar jag ta ett kvastskaft och sticka ungefär 20cm djupa hål i bädden.
Sedan droppar jag ner 2-3 ärtor i varje hål och ser till att de inte fastnar halvvägs ner i hålet. Efter det petar jag igen hålen med jord och lägger ett tunt lager täckmaterial över.
Nu är det bara att vänta.
20cm låter djupt. Jo jag vet, men bondbönans växtkraft klarar att tränga upp genom jordtäcket och täckmaterialet. När dem sedan tittar upp är dem redan stora och stadiga plantor eftersom de faktiskt är nästan 25cm långa när vi ser dem. På det här sättet kan man även lura fram en lite tidigare blomning. Plantan är ju redan en god bit på väg.
Anledningen till att jag sår 2-3 ärtor i varje hål är för att säkerställa att det ska komma upp en planta ur varje ställe, för att spara plats, men också för att bondbönorna kan bli ganska långa och får bra stöd av varandra så de inte knäcks när de blir stora.

Ett annat alternativ är att förså dem i pluggbrätte med lite djupare celler. Då sår jag dem en och en och sätter sedan ut dem på växtplatsen när de är ca 15cm långa.

Men de plantorna som gav absolut bäst utdelning hos mig förra året var dem som jag tidigare hade haft inne och skördat skott ifrån.
Många tycker att bondbönskott är lite väl lyxigt eftersom utsädet är betydligt dyrare än till exempel gula ärtor från mataffären för att dra fram ärtskott. Jag var ju bara tvungen att se om det gick att få skörd på plantor som klippts av flera gånger. Och det gick. Det gick till och med jättebra!

Vi börjar med skotten.


Ställ sådden i rumstemperatur och gärna under växtbelysning om det är väldigt tidigt på året. Efter ca 14 dagar kan man skörda första svängen.

När ni skördar, klipp någon centimeter ovanför första bladparet så kommer det ut en förgrening i bladvecket. På så vis kan ni skörda flera gånger på samma sådd.

Hur är smaken då? Den är jättegod tycker jag. Den har en mer ”ärtig” smak än vad ärtskott har och det är liksom lite mer att tugga på. haha, det låter kanske bara konstigt men det är så jag kan beskriva dem.
Stjälkarna är saftiga och krispiga och bladen påminner om spenat i konsistensen.
De är riktigt goda att ringla lite olivolja och pressad citron över med en nypa flingsalt.
Eller släng ner dem 30 sekunder i stekpannan med brynt smör och lite vitlök.

När plantorna har skördats på skott ett par tre gånger (ni ser när de börjar bli lite raggiga) kan ni ställa sådden svalt och ljust och invänta mildare väder. Är det milt ute kan ni sätta ut plantorna i landet på en gång och täcka med dubbelt lager fiberduk.

Raden längst till höger är bondbönor från två tråg som jag odlade skott i förra året.
Dessa planterade jag ut i mitten av april och täckte med dubbel fiberduk.
De klarade upprepade nätter med minusgrader utan problem.

I maj tillkom det även ett tjockt lager ensilage runt plantorna för att ge lite näring och hjälpa mot avdunstning.

När jag satte ut plantorna i köksträdgården insåg jag att jag aldrig skulle lyckas få isär den tjocka mattan av rötter som bildats i trågen så att en och en av plantorna skulle få en egen plats. Därför drog jag isär ett knippe om 3-4 och planterade med ca 15cm mellanrum.
Den här bädden är 10 meter lång och under sommaren blev det nästan som en liten häck av bondbönor. De doftade helt magiskt om kvällarna!

Den här bilden är tagen 5 juni 2020 och blomningen är redan i full gång.
Korta, knubbiga plantor som under sommaren producerade MASSOR av baljor.

Jag slår ett hårt slag för bondbönan! Det finns så mycket gott man kan göra med dem.
Allt från mormors bondbönsvälling till falsk guacamole eller bara äta dem som de är, kokta eller stekta.
Det är väl något jag ska nämna också. Det råder delade meningar om man bör tillaga bondbönan innan man äter den eller om man måste tillaga den eftersom den innehåller lektiner.
Kolla upp det och gör en egen bedömning!

Men det är helt klart värt att odla mycket så det finns att plocka fram ur frysen även på vintern!
Jag tyckte att jag tog i från tårna förra året, men i år ska jag odla ännu mer av dem!
Hittills är min favoritsort ‘Witkeim Manita’, en vitblommande och högavkastande sort som ger tidig skörd. Dessutom doftar dem väldigt gott.

Lycka till med bondbönorna!
Dela gärna inlägget till odlingssugna vänner så kanske vi snart har ett litet gäng som hänger med även här på bloggen 🙂

Kram och trevlig helg!
Joanna

Mina bästa tips för lyckad sallatsodling

God kväll vänner!

Idag tänkte jag ta upp det här med att odla egen sallat.
För många, liksom för mig, har sallaten en given plats i odlingen varje år.
Det är bland det första som ploppar upp i huvudet på en när man pratar om hobbyodling. Och det är något vi verkligen längtar efter under dessa mörka månader.

Men handen på hjärtat nu, hur många av er har det nästan som ett ”tvång” att ha med sallaten i köksträdgården men egentligen inte tycker att den smakar särskilt bra eller är speciellt rolig att hålla på med?
Den blir besk, den gror dåligt och det gapar tomt i raderna lite här och var, den är sladdrig i bladen eller går i blom alldeles på tok för fort…
Jag har haft sååå svårt för sallat. Av just de anledningarna jag nämnde ovan.
MEN så lärde jag mig när, hur och var jag skulle odla den, och en helt ny värld öppnade sig!

Vi börjar med när.
Jag tycker att bästa tiden för att så sallat är nu i januari och fram till maj, sedan igen i augusti till oktober.
Sallat går alldeles utmärkt att vinterså. Det tycker jag nästan är det bästa, eftersom sallatsfröna vill ha en liten kylig period för att de ska gro bra.
Sår man när det är lite varmare ute kan man med fördel ställa sådden i norrläge eller i kylskåpet ca en vecka innan man tar fram den i värmen igen. Sådden har en tendens att bli väldigt ojämn med dålig utdelning om den står varmt från start.
Jag skippar sallaten under högsommaren. Anledningen är att de lätt går i blom när det blir varmt ute och dagarna längre, plus att det finns så mycket annat gott i säsong då.

Hur sår jag då?
Jo jag sår dem ganska tätt i små byttor istället för i rader direkt på växtplatsen.
På så sätt kan jag enkelt placera ut sallatsplantorna precis där jag vill ha dem. Antingen i en snygg rad eller lite här och där mellan andra plantor.
Det lilla tråget är lätt att flytta omkring och sallatssådden slukar inte massor av plats där andra plantor också ska få plats. Det får lätt plats 100 plantor i en gammal vindruvsask, ca 10x15cm. När jag sår brukar jag inte täcka fröerna med jord utan bara krafsa lite med fingrarna när jag strött ut dem på jorden.
När fröna har grott väntar jag med att plantera ut dem på växtplatsen tills de ser starka och fina ut, antalet blad kan variera något men de får gärna vara 3-5 cm höga för att det ska vara lätt att hantera.

Förra året hade jag inte riktigt bestämt mig var jag skulle ha all isbergssallad, så de åkte helt enkelt ner i täta rader i tunnelväxthuset ungefär två veckor innan jag flyttade ut dem på friland. Lite väl ambitiöst kan jag väl erkänna då jag mycket hellre hade gjort annat än skolat om isbergssallad i flera timmar… meeen sår man först och tänker sen kan det ju lätt bli så. Bot och bättring till detta året!

Var jag har min sallat.
Jag sår den i tunnelväxthuset och sätter sedan ut på lämplig plats.
Var man väljer att sätta sin sallat har större betydelse än vad man kanske tror. Tidigt på säsongen har jag dem i tunnelväxthuset, det är inga problem även om det kan bli ganska varmt på dagarna, men när vi börjar komma in i mitten av juni är det dags att sätta ut dem på friland.
Sallaten går lätt i blom om den blir stressad, alltså om den får en ojämn bevattning.
Den blir då besk, slutar producera nya blad och drar istället iväg på höjden. Därför är det svårt att hålla sallaten långlivad i ett varmt och soligt läge där bädden lätt torkar ut.
Jag kunde leverera sallat från frilandsbäddarna till mina grönsakskunder till 20 juli förra året, sen gick resten på komposten då den inte längre höll måttet.
Däremot trivs den riktigt bra i norrlägen. Ni vet i den där delen av trädgården man helst inte är i för att det alltid känns lite ruggigt och myggigt. Jag tror nästan att alla kan relatera till ett sånt ställe. Där kan den stå sig fint långt in på sommaren.

Några andra saker att komma ihåg när det gäller sallat.
De är egentligen inte särskilt näringskrävande, men har man tillgång till brunnen stallgödsel är det bra att gödsla upp med lite dynga innan utplantering. En liten giva hönsgödsel under tillväxtperioden grinar de inte över heller och gräsklipp eller ensilage går alldeles utmärkt att täcka med under säsongen.
Just täckodlingen som ger både näring och förhindrar avdunstningen leder oss in på det absolut viktigaste. VATTEN! Sallaten vill ha mycket vatten, och ofta.
Jämn bevattning motverkar att plantan blir stressad och går i blom och håller sig krispig, nötig, mild och god.

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av mina favoritsorter
plus en sort som är ny för mig i år.

‘Merville des Quatre Saisons’

En röd/grön huvudsallat med runda släta blad. Huvudet är löst knutet och har en mild nötig smak.
Helt magiskt god med en skvätt olivolja, pressad citron, en nypa salt, peppar och toppat med rostade solroskärnor.

‘Little Gem’

Klassisk romansallat. Ett kulturarv från Italien.
Den har ca 55 dagars utvecklingstid och är en solklar favorit tidigt på säsongen med sin krispiga fräscha smak. PRECIS vad man behöver efter en lång mörk vinter!

‘Navara’

Plocksallat med glänsande, mörkt röda ekblad.
De blir riktigt stora och går sent i blom.
Denna klarade sig längst hos mig förra året och gick inte i blom förrän i början av augusti. Rekomenteras för odling i nordiskt klimat.

Visst är den snygg!?

Och den nya sorten för mig i år blir Bindsallaten, eller ”Romansallaten” ‘Intred’.
Det är den rödbladiga varianten av ‘Little Gem’. Den har en något längre utvecklingstid än den klassiska gröna, men det är bra. Då sprider det ut sig per automatik när det är skördeklara.

Hoppas detta kunde ge er lite inspiration i sallatsdjungeln och berätta gärna i kommentarerna vilken sort/sorter ni hade tänkt odla i år.

Sänk kraven och våga odla

Hej på er,
hur mår ni i stugorna, har ni blivit insnöade senaste dygnet?
Här utanför Tierp är det ganska lugnt med snömängden. Men jäklar vad det svajar i temperaturen. Ena timmen är den -10 och sen är det 0 gradigt timmen efter…

Jag vill passa på att säga att det är sååå roligt att det är så många som tittar in här!
Hoppas ni fortsätter med det 🙂

Idag tänkte jag ta ta upp ämnena förväntning och ”misslyckanden”.
Jag skriver misslyckanden inom citationstecken eftersom jag inte anser att det behöver vara ett rent misslyckande på det sättet vi ofta menar.

Jag är ett stort fan av konstnären Bob Ross, denne fantastiske man som fick ett helt landskap att växa fram med hjälp av en pensel mest lämpad för blaskande av falu rödfärg.
Han sa ofta under sina lektioner ”We don’t make mistakes, we have happy accidents”.
Jag tycker det är något fint att ta med sig in i odlandet.

Jag tar upp det här nu eftersom vi står i starten av odlingsåret 2021.
För vissa, liksom för mig tar odlingsåret aldrig slut, det bara förändras. Men om vi ska ta den klassiska sommarodlingen som exempel så är det nu vi tittar efter vad vi vill ha i våra trädgårdsland och krukor. Det är nu vi pumpas fulla med bilder på supersnygga blomkålshuvuden, saftiga tomater, perfekt formade squash, knallgula välmatade majskolvar och så vidare.
Sedan har vi något annat som påverkar oss och som stökar till det en aning för oss… Det vi ser varje gång vi går in på mataffären och tittar i grönsaksdisken. Visst ser det väl bra fint ut? Jag håller med. Men det är inte riktigt hela sanningen vi ser där, varken på bilder eller i grönsaksdisken.

Något vi behöver vänja oss med som hobbyodlare är att hemodlade grönsaker oftast inte ser ut på det sätt som vi är vana vid.

Hur många av oss kunde gissa hur ett vitkålshuvud växte och såg ut innan vi odlade det första gången eller fick se en verklighetstrogen bild?


Det är dessutom ofta hål i bladen, det är lite ohyra som har varit och käkat lite här och där och ibland ser de rent av förjävliga ut. Fel form, fel färg och gnagd i kanten…
Då ser vi det som ett misslyckande och så bestämmer vi oss där och då, när vi står och bränt oss på brännässlor och har kvickrot upp över öronen, att ALDRIG odla skiten igen.

Men vet ni, det smakar fantastiskt ändå! Trots sina skavanker kan vi knappast hitta finare mat.

Så om ni känner igen er i det här med att ni fördömt något för att det inte gick bra, eller att resultatet inte såg ut som ni hade förväntat er, prova igen! Och sänk kraven. Vem vet, i år kanske ni får till det där perfekta. Och om inte, prova att äta det ändå!
Jag har fördömt rädisor. Vilket elände jag tyckte det var förra året! Men det är klart jag måste prova i år också.
Jag ska bli bättre på att visa er mina ”fula” grönsaker också. För tro mig, det är gott om dem, haha!

Savoykål som sniglarna kalasat på.

Skär bord det som är skadat och tråkigt, den smakar precis lika bra som en ”felfri”.

Det värsta som egentligen kan hända är att ni får göra kompost av det. Visst kan det kännas tråkigt att inte få smaka, men det är ändå inte helt bortkastat. Plantan bredvid eller bädden där borta i hörnet mår finfint av lite näring och nytt material.

Jag hade ca 50 stycken salladshuvuden i en bädd som gick i blom förra året. Och de smakade så beskt så det tårade sig i ögonen.
Det blev perfekt jordförbättrare till några bäddar och pallkragar. Det räckte till och med för att täckodla tomaterna.
Happy accident!

Pak Choi som både gått i blom och invaderats av jordloppor, därav de perforerade bladen.
Jag skar ner dessa till lagom långa bitar och stekte med smör och toppade med lite flingsalt. Alla hundratals hål i bladen syntes inte när de blev tillagade och blomstänglarna påminner om broccoli i smaken.
Jag ÄLSKAR Pak Choi, även om de flesta såg ut såhär förra året.

Hoppas ni som behövde det fick lite nytt hopp och att ni faktiskt ger de där grönsakerna som hamnat på er ”shit list” en ny chans.

I år ska jag dokumentera mina fula och ”misslyckade” grönsaker bättre och sammanfatta odlingsårets hiss och diss vid nyår.